Behåll två kommuner på Öland!
Utmaningarna med en allt äldre befolkning, har vi gemensamt med många småkommuner i landet. Självklart kommer regering och riksdag se till att också dessa tillförs resurser så att vi kan slå vakt om det unika kommunala självstyret i Sverige. Kommunallagen har nyligen skrivits om för att utöka möjligheterna till samverkan kommuner emellan – utan samgående. Med ett ökat samarbete håller vi nere kostnader och möter nya utmaningar, utan att offra den närhet och trygghet som det innebär att ha en kommun som inte är större än att den är möjlig för oss medborgare att både överblicka och påverka genom många lokala politiker.
Vi kan i motsats mot ja-sidans skräckpropaganda se framtiden med tillförsikt an. Och det finns ingen anledning att offra en hel mandatperiod på att skapa en storkommun på Öland. Bortsett från att det kommer att kosta skattepengar och engagemang i kommunledningarna och förvaltningen blir det ingen ekonomisk besparing. De 7-9 miljoner kronor som Sveriges kommuner och landsting (SKL) beräknat är felräkningspengar i den kommunala budgeten. Förklaringen till detta är att det inte finns några stordriftsfördelar i kommunernas verksamhet. Barn och äldre bor där de bor och flyttar inte heller bara för att vi skapar en storkommun. Därför uppstår således inga besparingar i de mest kostnadskrävande kommunala verksamheterna. Snarare finns det en risk för att en ny organisation blir dyrare, med längre beslutsvägar i förvaltningen och den uppdelning av verksamheten på flera olika servicekontor som blir nödvändig för att inte försvåra mer för de som behöver kommunal service.
Det är samarbete vi behöver, inte en storkommun. Regeringen har tillsatt en kommunaldemokratisk utredning som ska presentera metoder för kommunerna att klara framtiden utan en ny kommunindelningsreform. Utredningen har presenterat den nya möjligheten att träffa avtal mellan olika kommuner att dela på arbetet inom exempelvis tekniska frågor. Och utredningen kommer under hösten 2019 att lägga fram sina förslag till ytterligare samarbetsmöjligheter. Det blir intressant för oss på Öland som kommer att kunna utöka det samarbete som vi redan har inom räddningstjänsten och turismen.
När det för snart femtio år sedan beslutades om nya kommuner blev Borgholm och Mörbylånga två naturliga kommuner med var sin självklara centralort. Detta gäller fortfarande. Låt oss i folkomröstningen den 26 maj sluta med orealistiska och onödiga drömmar om en storkommun och i stället satsa på framtiden med Mörbylånga och Borgholm som centralorter på rimligt avstånd från Ottenby och Byxelkrok.
Det är en månad kvar till folkomröstningen om en eventuell kommunsammanslagning och ”nej”-sidan tar nu officiellt avstamp med lansering av kampanjer, både traditionella såsom på sociala medier kring varför ölänningarna ännu en gång uppmuntras att rösta ”nej” till en kommunsammanslagning. Vi folkvalda vill vara så tillgängliga som möjligt för frågor och diskussioner med allmänheten och möter därför väljarna varje fredagseftermiddag utanför de lokala matbutikerna samt Köpstaden. Frågan engagerar både politiker och allmänheten över hela det politiska spektrat; vi har allt att vinna på att behålla två kommuner på Öland. Vi vet vad vi har, men inte vad vi får. Vi röstar därför ”nej” till en kommun den 26/5!
Bengt-Owe Birgersson (S), Bredsättra
Margareta Lööf-Johansson (S), Mörbylånga
Kent Ingvarsson (M), Runsbäck
Liv Stjärnlöf (M), Färjestaden
Carl Dahlin (M), S Näsby
Eva Wahlgren (C), Löttorp
Hans Sabelström (C), Kärra
Annika Olsson (C), N Kvinneby
Per Fredriksson (KD), Algutsrum
Olle Nilsson (SD), Färjestaden
Per-Gunnar Olsson (SD), Mörbylånga
Torbjörn Johansson (FÖL), Byxelkrok
