"Vi förutsätter aldrig att man inte kan"
– Många tror att när man har kommit till Sverige som asylsökande och fått permanent uppehållstillstånd, då är allt klart. Men så är det inte, då börjar i stället en lång tid med att hitta bostad, lära sig språket och hitta jobb.
Det säger Anna Gustafsson som är integrationssamordnare i Mörbylånga kommun och varje dag arbetar med att ge personer som har kommit till Sverige och folkbokfört sig i kommunen goda förutsättningar för att bli delaktiga i lokalsamhället.
– Målet är att man ska få ett självständigt liv och kunna försörja sig själv.
Marita Lundby är enhetschef på Arbetsmarknads- och Integrationsenheten (AME).
– Ingen av dem som vi möter i vår verksamhet skall behöva få ekonomiskt bistånd efter två år hos oss. Det är en absolut målsättning för oss.
Hon återkommer flera gånger till att varje nyanländ person är en tillgång för kommunen.
– Med den låga arbetslöshet vi har behöver vi många nya kommuninvånare som kan jobba både inom offentlig och privat sektor.
Efter att ha fått uppehållstillstånd måste den som för en tid sedan har kommit till Sverige få en bostad i en kommun. Det är först därefter som etableringsfasen inleds. Max två år med SFI-studier (Svenska för invandrare), språkpraktik på någon arbetsplats och därifrån till studier, praktik eller jobb. I varje sådant fall hjälper Anna Gustafsson och hennes kollegor till med att matcha en person med det jobb som kan vara lämpligt. Eller som personen själv önskar.
– Hela tiden har vi med jämställdhets- och jämlikhetsfrågorna och försöker att vara tydliga med att man kan tänka på nya sätt, säger Marita Lundby och visar en tavla som hon har fått av en kvinna. "Dare to be different", våga vara annorlunda.
Det finns en röd tråd i integrationsarbetet som gör att man vet vart man är på väg och vilket målet är. Men det finns också flaskhalsar.
– Det viktigaste är att hitta lägenheter till dem som vill bo i Mörbylånga kommun. Vi vill att så många som möjligt som har bott här en period skall kunna stanna eftersom det första året på ett asylboende redan har inlett integrationen med barnen i skolan och en rad andra saker.
I dag har inte kommunen några lägenheter att erbjuda.
– Vi måste samarbeta med privata aktörer och vi måste hitta bostäder som fungerar rent praktiskt, säger Anna Gustafsson.
Man behöver också hitta arbetsplatser där man vill ta emot personer för språkpraktik.
– Det är en period där man kombinerar arbete med träning i det svenska språket. Språket är nyckeln till allting, säger Marita Lundby.
På arbetsplatsen skall det finnas någon som fungerar som handledare. En förutsättning är också att det är ett jobb där man faktiskt får prata. "Det kan berika arbetsplatsen väldigt mycket".
Anna och Marita trivs med sitt jobb och är stolta över att de har hittat former för nära samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och Migrationsverket som spelar en viktig roll för de nyanlända.
– Tack vare vårt goda samarbete kan vi också vara flexibla och hitta lösningar som är vara olika för olika personer. Allt för att det skall bli så rättssäkert och demokratiskt som möjligt.
En sak är de överens om.
– Vi uppmuntrar till att bli självständig. Tar vi över och ger för mycket hjälp eller stöd blir det istället lätt att vi stjälper. Vi förutsätter aldrig att man inte kan på egen hand.
