Öland är ett paradis för mångfald

Ett drygt 50-tal personer hade mött upp för en skogspromenad under ledning av Caroline Landtmansson och Pav Johnsson på Biologiska Mångfaldens dag. Utgångspunkten var Station Linné i det vackra försommarvädret. Efter lite allmän information om Station Linnés verksamhet och programmet för den Biologiska mångfaldens dag påbörjades promenaden.

I två containrar på Station Linné ryms mellan 20 och kanske upp till 60 miljoner insekter, insamlade I forskningsstaionens Malaise-projekt. Kanske ett världsrekord?

Caroline Landtmansson berättade kort om skogsbad, ett förhållningssätt till naturen som har sitt ursprung i Japan. Hon uppmanade deltagarna att under promenaden öppna alla sinnen, inte bara synen, utan även hörseln, luktsinnet och beröringen av vinden. Och visst berikades promenaden av olika ljud på nära och långt avstånd, fåglarnas kvitter, gräsets frasande mot skosulorna och – en mobilsignal!

Trots förra sommarens extrema torka har flera växter gynnats av klimatet, medan andra missgynnats och lidit massdöd. Alla har säkert noterat rödplistern och skatnävan som verkligen tagit över och färgat åkrar, hagar och gräsmattor vackert röda i år. Den öländska solvändan, fårsvingel (gräs) och enbuskar på Alvaret tog rejält stryk förra sommaren, och det kommer att ta lång tid innan de återhämtar sig.

– Här har vi kajplök, visar Pav Johnson.

– Smaka! Den är jättegod och växer bara på Gotland och Öland. Den smakar mycket, är god till soppa och är ganska vanligt förekommande här. Mycket bättre än den hipsterhajpade ramslöken!

Ällväxing, ett kort gräs med blågrå ovansida och grön undersida, studerades liksom knölsmörblomma som anpassat sitt växtsätt efter Alvarets förutsättningar samt ett lågt exemplar av göknycklar. Rapsen som blommar, förutom på åkrarna, också frekvent långs vägarna på Öland togs upp. Orsaken är att rapsen under fjolåret innehöll så lite vätska att många korn blåste av transporterna när lantbrukarna körde iväg rapsen.

I en lövsal under almar och askar, vilka båda är mycket hotade av sjukdomar, kunde med experternas hjälp både järnsparv, gärdsmyg, törnsångare, bofink, koltrast och gök urskiljas. Almarna har tidigare (för 5 000-6 000 år sedan) utrotats men har förmåga att komma tillbaka.

På en stig låg en död bålgeting som ingående beundrades med hjälp av en verklig expert, Lars-Åke Janzon som deltog I promenaden. Förra året utkom han med boken Sommarplågor om bland annat bin, getingar och bålgetingar.

Vi som lever och är på Öland befinner oss i ett paradis av mångfald och Pav Johnsson avslöjade att till och med en koblaja kan vara ett paradis för mångfald!

Eva Sandblom