Ledare: Corona-viruset har skakat om vår världsbild

Ledare Artikeln publicerades

Vi är vana vid att kunna leva våra liv som vi vill. Sverige har levt i fred och frihet i så många år att något annat nästan känns totalt otänkbart. Corona-viruset har skakat om vår världsbild.

Karin Thunberg skrev häromdagen i Svenska Dagbladet:

”Att åldras tog 70 år, att definieras som infektionskänslig uråldring tog cirka sju sekunder. Den tid Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell behövde för att, extra tydligt, slå fast: Är man över 70 ska man helst isoleras”.

Många av de som är 70 + ser folkhälsomyndighetens rekommendationer som en direkt förolämpning mot deras rätt att leva som vanligt. Även om det är just för deras välbefinnande och för vårdens möjligheter att kunna ta emot patienter som rekommendationerna tagits fram.

Mycket kan hända på några dagar, men det är svårt att se ett Sverige med militärer och polis ute på gatorna för att kontrollera att människor som rör sig utomhus verkligen bara ska ta sig till affären för att handla mat eller gå till arbetet.

Därför är det bara att hoppas att vi alla jobbar för det gemensammas bästa, att vi följer de råd och rekommendationer som tagits fram. Det är bara om var och en av oss tar ett personligt ansvar som vi kan rida ut den här stormen på bästa sätt. Vi får alla göra uppoffringar – under några veckor blir livet inte som vi är vana vid.

Vi ska också vara försiktiga att sätta grupper mot varandra, vi mot dom: deltidsölänningar, turister och bofasta, vi sitter alla i samma båt. Vi kan lugnt räkna med att många av oss kommer att drabbas av viruset, men kan det bara ske i en takt så sjukvården hinner med och att vi värnar våra äldre och andra i riskgrupper, så kan vi se ljuset i tunneln.

För det kommer att bli bättre dagar då vi går på krogen igen, då vi ser konserter och teaterföreställningar, då vi går på fotboll och då vi träffas i föreningslivet igen.

Då kanske vi ska anstränga oss lite extra för att stödja det lokala näringslivet på alla sätt, för då kommer vi mer än någonsin att uppskatta det vi tar för givet idag.

Våra lokala företagare behöver oss och vi måste ha en framtidstro, om ett liv bortom virusoro och inställda evenemang.