Annons

Många frågor kring kommunsammanslagning

Ledningsgruppen för ”Öland en kommun?” för den öländska befolkningen bakom ljuset.
Publicerad 2 mars 2019
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hur många ska sitta i kommunfullmäktige efter en kommunsammanslagning vill insändarskribenten veta.
Hur många ska sitta i kommunfullmäktige efter en kommunsammanslagning vill insändarskribenten veta.Foto: Arkiv

Denna ledningsgrupp kan eller vill inte besvara nedanstående frågor:

1) Vad kostar sammanläggningen?

Annons

2) Hur stora besparingar kan uppnås?

3) Antal ledamöter i fullmäktige?

4) Säte för en kommun?

5) Antal valkretsar?

6) Hur blir det med kommunalskatten?

7) Kommundelsnämnder i norr och söder?

8) Utformning av organisation för förvaltning och bolag?

9) Krävs ett visst valdeltagande för ett styrande resultat?

Svar på dessa frågor är viktiga för hur kommuninvånare väljer att rösta. Hittills har det varit mest allmänt tyckande, man har en känsla av att det ska bli bättre men faktaunderlag saknas.

Det är också anmärkningsvärt att kommunpolitikerna antar att det skall bli fler sökande till tjänsterna inom äldreomsorg och skola om det blir en kommun. Vad grundas detta antagande på? Hela Sverige är i behov av fler anställda inom dessa områden. Nyfödda hinner inte växa upp för att täcka behovet, alltså återstår invandring och integration samt bostadsbyggande om bristerna ska kunna åtgärdas.

Annons

Ännu märkligare är att man tror att varumärket Öland skall främjas vid en sammanslagning av de två kommunerna. Redan idag ligger varumärket på en tredje plats efter Stockholm och Göteborg. Ölands största arbetsgivare är kommunerna med ungefär 2 500 anställda vilka står för en fjärdedel av kommunernas inkomst genom kommunalskatten. Behöver kommunerna stöd av varumärket?

Ingen vet med säkerhet hur mycket turismen tillför Öland eller hur mycket den kostar. Aktiebolag betalar exempelvis ingen kommunalskatt. Ölands turistorganisation kostar 5,4 miljoner kommunala skattekronor per år och näringslivet tillför noll kronor.

En annan fråga som lyfts är att en kommun skulle ge större röststyrka gentemot statsmakterna. Detta har prövats utan resultat när Öland trots att de tog hjälp av Kalmar, Torsås och Nybro visade sig verkningslöst.

Det är ett stort misslyckande att man inte satt sina tjänstemän att utreda konsekvenserna innan folkomröstningen. Varför inväntar man inte Riksdagens kommunutredning som blir klar i oktober?

Man borde också avsätta tid i skolorna för att arbeta med frågan. Det är ju faktiskt ungdomarna som skall ha en framtid på Öland.

Kaj Axelsson

Annons
Annons
Annons
Annons