Insändare: Hushållningssällskapet: ”Vi tror på ungdomarnas förmåga”

Det är feltänkt. Erfarenheterna visar att statliga byråkrater inte är bäst på att förutse vilka behov som finns på arbetsmarknaden om 10–15 år.

Vi tror på ungdomars förmåga att med hjälp av sina föräldrar göra ett väl övervägt val. Är de motiverade ökar förutsättningarna för att de ska klara gymnasieexamen. Då behövs ett brett utbud som kan tilltala alla elever.

Det klarar huvudmännen för skolorna. De har nära kontakt med unga och näringslivet inom sina områden. Statens viktiga roll är att garantera hög kvalitet på gymnasieutbildningarna, både de i offentlig regi och i friskolorna.

Det behövs fler med yrkesexamen – det gröna näringslivet skriker efter utbildad arbetskraft. Men det behövs också fler med grön kompetens som fortsätter på högskola och universitet.

Det vi vet är att arbetsmarknaden ständigt förändras. Behov ändras, nya yrken skapas, inte minst av uppfinningsrika entreprenörer om de får rätt möjligheter.

Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge driver tre naturbruksgymnasier i Småland med nästan 600 ungdomar. Många av dem går direkt från skolbänken till sitt första jobb.

Vi är en oberoende, icke vinstdrivande organisation som vill bidra till att utveckla landsbygden. Vi har lång erfarenhet av gröna utbildningar och arbetar nära branschen.

Vi vill hjälpa till inom branscher som just nu står i tydligt fokus: livsmedelsförsörjningen och lösningar på klimatkrisen. Där kan det skapas nya kvalificerade jobb i Sverige.

Med utredningens förslag kan man undra om vi är på väg tillbaka till 1960-talet. Då bestämde länsskolnämnderna och det var inte särskilt framgångsrikt.

Staten beslutar fortfarande om utbildningsplatserna inom högre utbildning. Prognosmakarna klarade inte särskilt väl att förutse behovet av sjuksköterskor, tandläkare och poliser 2021.

Både elevernas och arbetsmarknadens behov ska tillgodoses. Men med utredningens förslag blir det sannolikt varken eller.

Ambitionen att effektivisera är vällovlig. Men vi befarar att resurser flyttas från landsbygden. Det behövs ett blomstrande näringsliv även utanför de stora orterna.

Där finns många småföretag. Deras behov av arbetskraft och kompetens syns av flera skäl inte i Arbetsförmedlingens statistik. Hur ska då Arbetsförmedlingens siffror kunna ligga till grund för bra prognoser?

Gröna företag i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län har i flera år haft svårt att hitta kompetent arbetskraft, visar våra undersökningar. Behovet finns kvar, trots pandemin. Bristen är störst inom djurskötsel och park- och grönyteskötsel.

Men enligt Arbetsförmedlingen är behovet av arbetskraft litet inom den här sektorn. Vad skulle en offentlig prognos säga? Kanske att det inte behövs fler med kunskaper inom livsmedelsproduktion och klimat om tio år.

Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge

Mats Halling, vd

Stefan Johansson, ordförande