Insändare: Borgholm är på rätt väg att bli en förnybar och fossilfri kommun
Energibalansen är en kartläggning av energiflöden i Borgholms kommun som geografisk enhet. Energiläget år 2020 jämförs med 1990 och ytterligare några år för att kunna utläsa trender och förändringar. Vi börjar med att kika på trenderna, men allra först reder vi ut några energibegrepp. 1 GWh (Gigawattimme) är lika med 1 miljon kWh (kilowattimmar). En elvärmd villa använder ca 10 000 kWh per år. En lägenhet ca 2000 kWh per år.
Trend 1: Svagt minskande energibehov
Totalt användes i Borgholms kommun 320 GWh energi under år 2020. Behovet har tidigare legat runt 340 GWh, med en svag tendens till minskad användning. Nära halva kommunens energianvändning utgörs av el.
Hushåll är den sektor som använder mest energi, med transportsektorn som näst största användare.
Elanvändningen ligger på en ganska jämn nivå runt 150 GWh under senare år vilket motsvarar 47 % av den totala energianvändningen år 2020.
Användningen av förnybar fjärrvärme ligger mellan 25 och 30 GWh sedan 2005. Det motsvarar runt 7 % av det totala energibehovet.
Trend 2: Andelen förnybar energi har ökat avsevärt
Närmare 70 procent av energitillförseln är från förnybara källor. Detta är en anmärkningsvärd ökning sedan nittiotalet och förklaringen är utbyggnaden av vindkraft. Årsproduktionen av el från vindkraftverken i kommunen uppgår till ca 430 GWh.
Elproduktionen från vindkraftverk i kommunen är tre gånger större än elanvändningen i kommunen, 430 GWh produceras och ca 150 GWh el används. Solenergi bidrar också till produktionen, men fortfarande i liten skala.
Tillförsel av förnybara drivmedel fortsätter öka. Av alla nyregistrerade bilar under år 2021 drivs 44 procent med annat än bensin eller diesel därmed utgör de ”alternativa fordonen” 8,2 procent av den totala andelen nyregistrerade personbilar i slutet av 2021. Användning av el i transportsektorn ökar snabbt.
Kvar att jobba med är fossila drivmedel i transportsektorn och i jordbruket. Trenden är att tillförseln och användningen minskar svagt under mätserien.
Trend 3: Utsläppen från fossil CO2 har minskat.
Utsläppen av koldioxid från energianvändning i hela kommunen har minskat från 6,4 ton/capita år 1990 till 4,5 ton/capita år 2019. Snittet i Sverige var 4,18 ton/capita år 2020. Vi har lite att jobba med. Transporter är den sektor som orsakar störst utsläpp av fossil koldioxid, men antalet personbilar som helt eller delvis drivs på el ökar.
För att bli en fossilbränslefri kommun till 2030 krävs en del offensiva åtgärder:
1. Fossilbränslefri energiproduktion
Viktigt att vindkraften till havs byggs ut. Den är förnybar och ger samtidigt lägre elpriser. Solanläggningar på hustaken och större anläggningar på till exempel gamla deponier måste bli fler. Solel bidrar också till lägre elpriser.
2. Fossilbränslefri energianvändning
Satsa eldrift, biobränsle och förnybar diesel i kommunala fordon. Verka för etablering av biogasmackar, laddstolpar och produktion av biogas inom kommunen.
Bygg ut fjärrvärmen, den är både förnybar och pris-stabil.
Sätt solceller på kommunala fastigheter.
Undvika flygresor, välj buss eller tåg.
3. Effektiv energianvändning
Energianvändningen i kommunens fastigheter måste minska, utan att det går ut över inomhusklimatet och arbetsmiljön. Det kan handla om solceller på taken, mer fjärrvärme, värmeåtervinning av ventilationsluften, bättre isolerade hus, smartare styrning mm.
Minskade transporter genom att till exempel välja lokala matproducenter och entreprenörer är också viktigt.
För att nå en fossilfri kommun krävs ett målmedvetet arbete med kloka satsningar för effektivare användning. Borgholms kommun har goda förutsättningar och Centerpartiet har engagemanget och viljan.
För Borgholms bästa
Staffan Larsson, Gruppledare Centerpartiet i Borgholm
Tomas Zander, Ordförande Centerpartiet i Borgholm
