Sonja Sörman

Sonja föddes i den lilla byn Figgetorp i Kristvalla socken som dotter till Gustaf och Elin Svensson. Ytterligare tre barn fanns i familjen.

Då föräldrarna hade ett mindre lantbruk, fick Sonja tidigt hjälpa till med gårdens sysslor.

Efter avslutad skolgång, arbetade Sonja som hembiträde i olika familjer i bygden. Här träffade hon senare sin livskamrat Harry Sörman som kom från Högby socken på norra Öland och som arbetade som lastbilschaufför på ett åkeri i Gunnabo.

1951 flyttade de till Glabo, där de hyrde en stuga, som låg granne med Harrys föräldrar. Harry hade då fått arbete som lastbilschaufför på sin farbrors åkeri i Högby.

Harry och Sonja vigdes samma år i Högby prästgård. Efter ett par år flyttade de till Alvedsjö, där familjen utökats med tre barn. 1960 flyttade familjen till centralorten Löttorp, där en ny villa byggdes.

Familjen utökades med ytterligare två barn. Sonja var först hemmafru och såg till barnen och hemmets skötsel. Senare arbetade Sonja som dagmamma i hemmet i Löttorp.

1974 inträffade det som är varje förälders värsta mardröm, då sonen Bengt avled i cancer blott 15 år gammal.

Men livet måste gå vidare, och Sonja gladdes åt familjens återkommande sommarsemestrar med husvagnen, då de reste runt i Sverige. Det blev även en flygresa till USA, där Sonja och Harry besökte utvandrade släktingar i Oregon.

Under slutet av sitt yrkesverksamma liv, arbetade Sonja som lokalvårdare på Kronocamping Böda Sand. Ett arbete som hon trivdes mycket bra med.

Sonja var en mycket aktiv och social person. Hon ägnade mycket tid åt att handarbeta samt väva fina trasmattor. Många är de hem, som pryds av Sonjas trasmattor.

Missionsförsamlingen och Svenska kyrkan var något som engagerade Sonja. Även Röda Korset engagerade hon sig i. Hon gillade att stå i dess lotteristånd i centrum och sälja lotter, för då fick hon träffa många människor. Hon var också aktiv medlem i PRO.

Under sina två sista år var hon märkt av sin sjukdom. Detta till trots var hon aktiv in i det sista.

Saknaden av en älskad mor är stor och vi kommer att minnas henne med stor värme och glädje.

Vila i frid.