Återuppstånden

Efter fadäsen i lördags hade vi två val: antingen knyta näven i fickan och nu jävlar...eller lägga oss ner och dö. Själv valde jag det senare men så...idag vaknade jag och upptäckte att jag levde, jag kände livslustan sprudla i kroppen och skuttade på tå ner till träningen, allt i ett vitt vaselinskimmer. Slutfjantat. Väl där hade vi i gruppen ett bra möte och vi känner att vi nog ska reda ut det här också. Vad som sades behålls inom gruppen men jag kan säga så mycket att Nanne visade bra ledarskapstakter och det var nog precis vad vi behövde. För vem behöver förlora matchen mer än en gång, det är ju det vi gör om vi går och grubblar hela veckan lång. Det är istället nu som vi ska sträcka på oss, visa en bra kroppshållning och vad vi går för, om det är någon geist i oss. Ok, vi förlorade med 5-0 och det var otroligt pinsamt, men det var en rejäl kollaps som tyvärr händer då och då. Men vi vet att vi är så mycket bättre och det är det som vi kommer att bevisa. Något som bara kan göras genom prestation, inte genom snack, men vänta bara…