Ölänningen som krigade för romarna

Den är så liten att du kan ha den i din hand – bronsstatyetten ”Albökemannen”. Men dess historia är storartad – den avslöjar att ett flertal ölänningar tjänat i romerska armén mellan 200-talet och 500-talet efter kristus.

– Rimligen handlar det om en person som tagit värvning i den romerska armén och sedan låtit göra en avbild av sig själv när han återvänt till Öland, säger Dick Harrisson, historiker. Han anser att ”Albökemannen”, som hittades i början på 1900-talet, fått alldeles för lite uppmärksamhet och tycker att denna doldis i svensk historia borde lyftas upp ordentligt med tanke på hur tydligt tecken den är på att Öland hade mycket kontakt med romarriket.

– Öland står i särklass i Sverige när det gäller fynd som förknippas med romarna. Och det är självklart att ”Albökemannen” inte var ensam, du åkte inte ensam på en sådan expedition, konstaterar Harrisson och förklarar att romarriket värvade soldater till sin armé från norra Europa.

”Albökemannen” levde någon gång mellan 200-talet och 500-talet och samtidigt hade Öland sin storhetstid. På grund av det utmärkta geografiska läge i Östersjön ska många hövdingar ha huserat på ön och sysslat med handel.

– Men det råder inget tvivel om att ”Albökemannen” och fler personer var soldater och inte handelsmän. Dessa skulle aldrig kunna föra in sådana rikedomar som på Öland.

Bland rikedomarna man funnit kan nämnas omkring 350 solidi, romerska guldmynt, importerat glas och två mansfigurer från Köping och Långlöt, varav den ene ska vara en öländsk avbildning av Herkules.

– Öland är en guldgruva för den här typen av föremål från senare delen av den romerska storhetstiden. Det finns gott om platser man skulle kunna gräva på för att hitta spännande fynd.

De lämningar som har hittats än så länge visar att Öland på denna tid hade ett vida kontaktnät som sträckte sig över stora delar av Europa och att ölänningarna deltog i handel och krigade nere på kontinenten.

– ”Albökemannen” skapade bronsstatyetten på lokalt öländskt vis. Och förmodligen gjorde han det för att framhäva sig själv och visa på vilken status han hade när han var tillbaka på ön. Men han var inte ensam om denna erfarenhet, konstaterar Harrisson som nu hoppas på att den spännande öländska storhetstiden lyfts fram tydligare i Sverige. Och kanske är det just denna lilla spännande tingest som banar väg, som en gång i tiden var ett sorts skrytsamt porträtt av en framgångsrik krigare.

MAGNUS ANDERBERG

FAKTA/ALBÖKEMANNEN

”Albökemannen” hittades i början av 1900-talet vid en plöjning i Haglunda, i närheten av Alböke. Bronsstatyetten finns nu på Historiska museet i Stockholm. Bysten påminner om ett begravningsmonument i romarriket. Mannen har skägg och polisonger, något som var vanligt i romarriket men inte på Öland vid denna tid. Streckdekoren på överkroppen har tolkats som en stiliserad ringbrynja, och de två ansiktsmasker på bröstet föreställer troligen de tapperhetsmedaljer som soldater och officerare i den romerska armén hade utanpå uniformen.

KÄLLA: HISTORISKA MUSEET