Bollfantaster med en stor plan

BOLLHALL

Är det en lag att öländska ungdomar med aktivt idrottsintresse, måste ha sämre förutsättningar att träna och utöva sin idrott än kompisarna på fastlandet? Nej, naturligtvis inte, men faktum är att verkligheten ser ut så – och har gjort det i ett par decennier. Men nu det bli ändring på det. Ölands Idrottskrets (ÖIK) och Färjestadens GoIF har en plan...

Redan innan invigningen av Färjehallen 2003, mumlades och muttrades det bland aktivt sportfolk, motionsidrottare och även i den stora skaran av vanliga isportfånari något i stil med: ”Jamen, det här räcker inte. Det är ju bara en innebandyhall.” Och jodå, innebandyn lade snabbt beslag på samtliga träningstimmar och skyfflade iväg gympaföreningar, badmintonare och annat löst folk till den gamla-gamla hallen som går under den missvisande beteckningen Färjestadens Sporthall. Friidrottare var det överhuvud taget ingen som tänkte på, utom ”gympa-Arne” förstås. Och fotbollsfolket försvann också ut i skuggorna. Läget idag, fem år efter Färjehallens invigning, är att de öländska fotbollstalangerna jagar överskottstider och träningsmöjligheter på andra sidan bron. Och friidrottsfolket gör sammaledes.

– Är man född på Öland och gillar att utöva idrott har man betydligt sämre förutsättningar än andra barn och ungdomar i landet, säger också Peter Boström, talangutvecklare åt Kalmar FF och distriktsförbundskapten för Smålands Fotbollsförbund.

Stämmer det? Har verkligen öländska talanger sämre förutsättningar att utvecklas än kompisarna på fastlandet? Jo, det är faktiskt korrekt uppfattat. Öländska fotbollsungdomar måste hålla till godo med dyra ”undantagstimmar” på väldigt egendomliga tider på fotbollsplaner i periferin av Kalmar. Det hör inte till undantagen, det är snarare regel, att tränare från Öland bussar in sina unga adepter för träning en fredagskväll mellan 2100 och 2230 på någon plan i de södra utmarkerna i Kalmar á 600 spänn i timmen. I det sammanhanget är det inte så underligt att det smids planer för att få ordning på fotbolls- och friidrottstorpet. Och för att travestera ett känt citat från Jönsonligan: ”Det finns en plan.” Och planen som är mest i svang går ut på en bollhall med plats för friidrott samt med en vidhängande konstgräsplan.

ÅTER I TVÅAN

En drivande kraft för att ordna med en förändring till det bättre, och som också går i bollhallstankar, är Michael Friberg, styrelseledamot i Färjestadens GoIF.

– De förutsättningar vi har idag för träning och utveckling är inte optimala, säger han försiktigt.

– Och det är dags att ställa frågan: vad har vi idag och vad vill vi ha i framtiden?

Michael Friberg är orolig för att såväl ungdomar och ledare, som inget hellre vill än att utvecklas inom fotbollen, tappar intresset när träningsmöjligheterna är så pass undermåliga som de är idag.

– Men vi måste även se på våra möjligheter. Det vill säga, vilka tillgångar vi har idag.

En sådan direkt tillgång är – Tallhöjden. Och för att vara vitsiga: nu är vi inne på den stora PLANEN.

– Ett så pass stort markområde, centralt beläget mitt i Färjestaden, vilka fantastiska möjligheter.

Till vad?

– Villatomter. Föreningen äger över 30 000 kvadratmeter mark mitt i smeten. Visst borde kommunen och någon exploatör vara intresserad av det?

Man behöver inte ens vara en halv Einstein för att förstå resten av planen. Sälj Tallhöjden som villatomter. Håva in drygt fem miljoner kronor (löst räknat). Använd pengarna som en grundplåt, exempelvis till att betala räntor (på ett rejält lån) och kringkostnader för bollhall och konstgräsplan. Och vips flockas ungdomarna till Färjestadens GoIF, FIK med flera ðoch snart är FGoIF tillbaka i tvåan där de hör hemma.

– Nja, men...jo, ungefär så.

INVIGNING 2009

Michael Friberg är dock medveten om att det kan finnas krafter som kanske inte alls tycker att det är en briljant plan. Och för övrigt, om man säljer Tallhöjden vart ska man sedan ta vägen?

– Jo, jag vet att det kan göra ont i många själar. Nostalgi är en stark kraft. Och på frågan vart vi ska ta vägen – tja, det finns planer för det med.

Jodå, det finns det. Och ett lämpligt markområde är ”Joelssonska marken” som kommunen köpte loss för något år sedan. Joelssons mark? Jo, det är området precis vid den första rondellen, öster om Brovägen, mitt emot villaområdet som håller på att växa upp just nu. Men Michael Friberg och andra drivkrafter inom Färjestadens GoIF är inte ensamma om att tänka i bollhallsbanor. På ett parallellt spår har Ölands Idrottskrets (ÖIK) jobbat för precis samma sak. Till skillnad från FGoIF, som mest tänkt på hemmaplan lite i skymundan, har ÖIK bearbetat politiker, näringsliv och andra beslutsfattande tungviktare under en ganska lång tid nu. I början av nästa månad ämnar man dessutom dra iväg på en studieresa till Halmstad för att titta på ett bollhallsbygge (Kombihallen) tillsammans med en binge inbjudna från såväl politikersfären som organisations- och näringslivet.

– Och den resan blir ett utmärkt tillfälle att prata ihop oss, säger Michael Friberg.

På returresan mot Öland har med all sannolikhet de parallella spåren blivit ett starkt spår som leder mot en hall till glädje för förenings- och idrottsliv på hela ön. Och 2009, eller däromkring, kan kommunalrådet Kent Ingvarsson (m) stå med saxen i hand – kommunen har nämligen borgat för lånen på lite drygt 20 miljoner (antar vi) – och inviga NN-hallen. Och nu kan det vara dags att spåna lite över vad hallen kan komma att heta...

ULF HEDMAN

Läsarfråga:Vad skulle en ny hall kunna heta? Mejla förslag till webben@olandsbladet.se

Läs merpå ÖB-webben i morgon: ”Vi ska sikta högt”