GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vad döljer sig därinne?

En gång var lokalen fylld av liv och rörelse. Idag syns till det yttre bara enstaka spår av historien. Vad finns kvar under ytan?
Publicerad 13 november 2021

Under många år möttes människor där det var liv och rörelse. Några behövde hjälp, andra bidrog med sin kunskap och sina möjligheter att hjälpa. Dit kom det som var trasigt för att efter en kortare eller lite längre tid kunna rulla ut i verkligheten igen. Omhändertagen, lagad, i bruksskick igen. Trasigheten kom som en ovälkommen påminnelse om det förgängliga. Men det gick att åtgärda, åtminstone för en tid.

Sedan kom tillfället då portarna stängdes för sista gången. Lokalen och kunskapen som fanns där behövdes inte längre. Jovisst behövdes den, men den fick sökas på annan plats. Vad finns kvar innanför väggarna? Minnen av möten mellan människor. Minnen av såväl lyckade som misslyckade försök att laga det som var trasigt. En doft av olja och kaffe.

Det levande har flyttat till en annan plats. För visst behövs mötena och hjälpen alltfort.

”Det bästa medlet mot trötthet är att bära andras bördor.”
Elsa Beskow

När det som en gång var levande och användbart till fromma för människor blir öde och tomt, då fylls vi av minnen. Så är det också när jag som medmänniska inte fyller samma funktion som förr. Då kan det kännas öde och tomt. Och att det bara är minnen som lever kvar. Fina minnen – javisst. Men inte desto mindre bara minnen.

Varma minnen förgyller livet men vi behöver mer än så. Vi behöver möten, vi behöver tid för samtal. Vi behöver se och lyssna för att komma under ytan. Då blir det också tillfälle att hjälpa varandra när något krackelerar i vår vardag. Små bekymmer och lite större.

I bästa fall kan det som är trasigt och svårt bli lite mindre svårt att bära. Om vi orkar dela det med varandra. Det mångåriga talesättet gäller än – ”delad börda är halv börda och delad glädje är dubbel glädje”.

Det kan räcka med en liten stund då vi ser och lyssnar på varandra. Den lilla stunden kan göra dagen ljusare för den som behöver mer än minnen att leva av.

Dela med dig

Dela med dig av din längtan.

Dela med dig av ditt bröd.

Ge den frusne av din värme.

Ge den svagare ditt stöd.

Dela med dig av din glädje.

Dela med dig av din tro.

Hjälp en söndrad värld att läkas

och en fredens sådd att gro.

Tore Littmarck, författare

Maria WiellSkicka e-post
Så här jobbar med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.