Annons

Uråldrig grön komet senast sedd av neandertalare – Så kan vi se den

En komet av is, damm och gaser passerar just nu jorden. Kometen kan synas som ett grönaktigt sken på himlen och befinner sig närmast jorden den 1 februari.
Öland • Publicerad 31 januari 2023 • Uppdaterad 1 februari 2023
Samtidigt som kometen befinner sig nära jorden är månen nästan full, har man otur kan detta överglänsa kometen. Arkivbild.
Samtidigt som kometen befinner sig nära jorden är månen nästan full, har man otur kan detta överglänsa kometen. Arkivbild.Foto: Nazarii Neshcherenskyi

Den nyupptäckta kometen C/2022 E3 (ZTF) sågs senast för 50 000 år sedan, nu hälsar den grönskimrande kometen på igen.

ZTF är en kilometer i diameter och befinner sig som närmast jorden den 1 februari, ungefär 42 miljoner kilometer från vår planet.

Här saknas innehåll

Annons

För att bäst se det astronomiska fenomen gäller det att himlen är klar. Då kan den ses med kikare, eller till och med med blotta ögat om himlen inte är allt för upplyst av måne eller stadsljus.

– Leta upp stjärntecknet Lilla björn på himlen en klar natt så kan du se kometen lysa. Ta gärna med en kikare av något slag för att kunna se den ännu bättre, säger Andreas Korn lektor i astronomi och fysik vid Uppsala universitet till SVT.

Fakta

Kometen ZTF

C/2022 E3 (ZTF) identifierades av det amerikanska observatoriet Zwicky Transient Facility i Kalifornien i mars förra året.

Kometens ljusstyrka är beräknad till att övergå en magnitud på 6, vilket innebär att den vid låg ljusförorening är synlig för blotta ögat.

Den grönskimrande kometen nådde sitt perihelium, det vill säga omloppsbanans punkt närmast solen, den 12 januari. Efter att den svängt runt solen har vi på jorden vår bästa chans att observera den.

”Att en komet avger grönt ljus är ovanligt och beror i detta fall på diatomiskt kol, det vill säga en molekyl som består av två kolatomer. När den ultravioletta strålningen från solen träffar molekylen exciteras denna, vilket innebär att den hamnar i ett tillstånd med högre energi. När denna energi sedan avges görs det i form av strålning. Normalt avger molekylen infraröd strålning, men den kan också, om den exciteras tillräckligt, ge ifrån sig ljus med våglängder som motsvarar grönt ljus”.

Källa: Populär astronomi

Natalia JohanssonSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons