Tiden
Sommarhalvåret är slut för länge sedan. I helgen lämnar vi sommartiden och flyttar tillbaka klockorna till normaltid. Inte vintertid.
Så är det. Vintern är inte här. Än. Trots att vi går in i november är det då och då ljummet i luften. De flesta morgnarna slipper vi skrapa bilrutorna. Många av oss kanske väntar ett tag till innan vi tar fram vintervantarna.
Det är färgglatt i naturen, både från träd och buskar lyser blad och bär. På ett och annat träd sitter de gröna bladen kvar. Och på stigarna springer joggare och motionärer utan att behöva vara rädda för att halka omkull.
”Varför mäta tidens flykt med blytyngder? Varför inte mäta den med rosor, upplevellser, förhoppningar· och poesi.”Karl Gerhard, 1891-1964.
Det är skönt att leva med fyra årstider. Alla har sitt värde.
Redan nu kan vi börja se framåt. Med hast kan vi i bästa fall ta oss förbi hösten och vintern och se fram mot vårliga vindar och en skön försommar och sommar på Öland. Varmt, trångt, mycket att göra, lediga dagar, svalkande bad.
Efter sommaren kommer den sköna eftersommaren och hösten. Eftersommaren – efter sommaren. Glesare på gator och torg. Inga köer. Men fullt upp av aktiviteter i bygdegårdar, föreningslokaler, biografer, muséer, kyrkor och församlingslokaler.
Den som vill sätta sig hemma, kanske framför en brasa med en kopp te eller kaffe kan gärna göra det. Den som vill använda en dag eller kväll i sällskap med varandra har mycket att välja på. Oavsett vilket – gör det tillsammans. Då blir hösten och vintern ännu kortare innan vi kan börja vänta in våren igen.
Årets gång
Fram skrider året i sin gång, nu gulna lund och lid
Farväl med all din lust och sång, du korta sommartid
Snart suckar vinterstormens röst, allt vissnar och förgår.
Men vissnar allt jag vet, en tröst som under allt består.
C J Boye 1833