Tankar om tänder i Sandby borg - och vilka var sandbyborgarna?

Jag tillhör själv de nyfikna och fascinerade. Jag har varit där ett antal gånger – både för att ta del av undersökningarna men även för det vackra landskapets skull.

I samband med den senaste utgrävningen sommaren 2018 deltog jag vid en visning. Vi var en grupp åhörare som stod samlade runt utgrävningsgropen där man frilagt delar av en gata som gick mellan husgrunderna. Vår guide visade och skickade runt en del föremål som grävts fram. Vi tittade alla intresserat på föremålen. Som avslutning visades en liten plastpåse, med tänder som hittats på gatan. När jag fått påsen i min hand såg jag att det var en samling tänder av varierande utseende. Jag betraktade dem noga. Yrkesmannen i mig, tandläkaren började examinera: det var mjölktänder av olika slag och det var permanenta tänder, med både avslutad och oavslutad rotutveckling, vilket kan ge möjlighet att åldersbestämma en individ. Nu var det sannolikt tänder från olika individer, men tankarna började komma - hur gamla var barnen? Små mjölktänder – en flicka? Då märkte jag att min granne på höger sida började göra sig påmind - jag fick lov att skicka tänderna vidare. Vi avrundade visningen och annat upptog mina tankar.

På natten efter visningen vaknade jag och tankarna for runt i mitt huvud. Jag var tillbaka I Sandby borg och funderade kring tänderna jag hållit i min hand. Jag såg barn framför mig, som lekte i borgen och som var förväntansfulla inför den fest som eventuellt väntade. Jag såg mina egna barn och barnbarn. Jag började förstå de tankar som kan väckas hos arkeologerna när man gräver fram massakrerade människor, både vuxna och barn – ja till och med spädbarn.

Tänder och käkar kan alltså vara till hjälp vid åldersbestämning. Med hjälp av röntgen, men även genom att studera slitaget på tuggytorna kan vi få ledtrådar om både ålder och kostvanor. Med andra analysmetoder som strontiumanalys och DNA-analys, kan man bedöma var individerna bott som unga och var de har sitt genetiska ursprung, kön, släktskap och utseende som hår- och ögonfärg. Även sjukdomar och perioder av undernäring ger spår i tänderna.

Under tiden mellan utgrävningarna utförs mycket arbete av annat slag av arkeologerna. Fynd och analyser ska bedömas, resultaten sammanställas och rapporteras i vetenskapliga artiklar. Under 2019 publicerades ett masterarbete med titeln ”The Victims at Sandby Borg” av arkeologen Kerstin Calleberg. Huvudsyftet med arbetet var att med hjälp av strontiumanalys av tänder bedöma om offren i Sandby borg var bofasta ölänningar - eller kom de från annat håll? En frågeställning som engagerat många.

Strontium är ett grundämne som finns i marken och liknar kalcium som är en viktig beståndsdel i skelett och tänder. Under barndomen när de permanenta tänderna bildas och växer till tas strontium upp genom födan och lagras i tandemaljen. Emaljen är nästan lika hård som stål och förändras inte under livet. Som andra grundämnen har strontium isotoper. Förhållandet mellan de olika strontiumisotoperna är specifikt för marken inom olika geografiska områden och återspeglas i emaljen under tandbildningen som ett slags fingeravtryck. Man kan alltså genom att jämföra isotopsammansättningen i marken med den i tänderna bedöma var individen bott under sin barn- och ungdomsperiod.

Tack vare emaljens hårdhet kan man ännu 1500 år efter massakern analysera tänderna. Till studien kunde man använda 18 tänder från 12 olika individer funna på tre olika ställen i borgen. Man använde de stora tuggtänderna, molarerna eller oxeltänderna som de också kallas. Emaljen i den första molaren börjar bildas redan i samband med födseln och har man även den tredje molaren, visdomstanden, så avslutas emaljbildningen i 15-årsåldern. Så i idealfallet kan man alltså analysera en individs uppväxt från födseln till 15-årsåldern.

Vad fick man då för resultat i studien? Två av individerna bedömdes inte ha haft sin uppväxt på Öland medan de resterande tio bedömdes vara uppvuxna i Sandby-borgsområdet, även om några under kortare perioder kan ha varit bosatta någon annanstans. En av individerna som bedömdes vara från ett annat område bedömdes dessutom vara kvinna. Man får naturligtvis tolka resultatet med stor försiktighet, 12 individer och 18 tänder är ett litet material men det ger en fingervisning om vad man kan förvänta sig även fortsättningsvis. DNA-analyser kommer att presenteras så småningom och kan förhoppningsvis ge ytterligare ledtrådar om sandbyborgarnas ursprung och utseende. Fortsatta utgrävningar kan sannolikt både räta ut frågetecken men även skapa nya. Hypoteserna om varför massakern ägde rum och vilka förövarna var kommer att fortsätta fascinera oss. Var det ett lokalt inbördeskrig eller var det kanske främmande angripare som skövlade ett större område på Öland?

Göran Bergkvist, tandläkare, odont. dr. och medlem i Sandby borgs vänner