På fredagen åtalades fyra män, mellan 56 och 69 år och hemmahörande i norra länet, för grovt fornminnesbrott. Det handlar både om stöld av fornfynd och förstörelse av fornminnen.

Brotten ska ha skett i samband med dykningar vid skeppsvrak klassade som fornlämningar, varav flertalet utanför Ölands östra kust. Totalt tio åtalspunkter och en rad dykningar mellan 2013 och 2020.

– Det handlar inte om Kronan eller Mars eller något sånt, men det är vrak som är kända och klassade som fornminnen, säger kammaråklagare Magnus Ling till Ölandsbladet.

Utredningen mot männen drog igång efter att de tagits på bar gärning av Kustbevakningen den 10 juli 2020. De dök då vid ett vrak utanför Kårehamn, och hade i strid med lagen plockat upp ett block, en jungfru och en träring.

Vid husrannsakan som sedan följde på land hittades en mängd föremål, däribland en järnkanon daterad till 1600-talet. Den ska ha stulits från ett vrak vid Örö Sankor utanför kusten mellan Västervik och Misterhult.

En mindre signalkanon som också hittades ska komma från det så kallade Stefansvraket utanför Öland. Vidare beslagtogs ett antal lerkrus, kritpipa, träföremål och glasskivor.

Utredningen har skötts av Kustbevakningen, som enligt åklagaren har gjort ”ett gediget arbete”. Nu är utredningen klar och på fredagen lämnades stämningsansökan in.

– Min bedömning är att brotten ska bedömas som grova. Det förstör ju mycket när man river runt i vraken och tar bort en massa föremål. Och exempelvis den här järnkanonen kommer ju att förstöras på land om den inte konserveras på ett korrekt sätt.

Har syftet varit att sälja föremålen?

– Vi har inte hittat något som tyder på det, utan de här männen verkar bara ha ett väldigt stort intresse.

Männen tros ha dykt på vrak mycket längre än under åren de nu åtalas för att ha begått brott. I deras ägo hittades 100-tals föremål som tros ha plockats upp ur havet; föremål i trä, glas och metall - däribland en mängd gamla mynt.

Men det är alltså endast en bråkdel som åklagaren anser sig kunna bevisa vara stulna från fornminnen. Bland annat genom männens egna filmer, fotografier och annan dokumentation.

– I sina loggböcker har de fört in datum och positioner för dykningar. Där skriver de också om föremål som tagits upp, och som de har ritat av. Vi har även kunnat positionera dem via mobiltelefoner.

En arkeolog har undersökt samtliga misstänkta föremål. Av dessa bedöms ett 150-tal vara fornfynd, som åklagaren yrkar på ska tas omhand av staten.