De fyra männen, i 60-70-årsåldern och från norra Kalmar län, har genomfört en rad dykningar vid olika skeppsvrak mellan åren 2013 och 2020. Vraken är klassade som fornlämningar och flera av dem ligger utanför Ölands östra kust.

Utredningen mot männen drog igång efter att de tagits på bar gärning av Kustbevakningen i juli 2020, då de dök vid ett vrak utanför Kårehamn. I strid med lagen hade männen plockat upp ett block, en jungfru och en träring.

Vid husrannsakan som sedan följde på land hittades en mängd föremål, däribland en järnkanon daterad till 1600-talet. Den kom från ett vrak vid Örö Sankor utanför kusten mellan Västervik och Misterhult. En mindre signalkanon kom från det så kallade Stefansvraket utanför Öland. Vidare beslagtogs ett antal lerkrus, kritpipa, träföremål och glasskivor. I männens ägo hittades 100-tals föremål som tros ha plockats upp ur havet.

I september 2022 fälldes de fyra männen av Kalmar tingsrätt, om än inte för allt de åtalats för i samband med vrakplundringarna.

En man fälldes för fem fall av grovt fornminnesbrott och frikändes från tre. Påföljden blev villkorlig dom och 240 timmars samhällstjänst.

Två män fälldes för tre fall av grovt fornminnesbrott och friades från fyra. Påföljden: villkorlig dom och samhällstjänst i 200 respektive 240 timmar.

Den fjärde mannen fälldes för medhjälp till grovt fornminnesbrott och dömdes till villkorlig dom och 70 dagsböter.

De dömda männen liksom åklagaren överklagade till hovrätten, och på fredagen föll den nya domen...

...som slår fast att tingsrättens bevisvärdering var helt korrekt, men att straffpåföljden var allt för lindrig för tre av männen.

”Hovrätten har kommit fram till att de tre tilltalade som dömdes för grova fornminnesbrott i tingsrätten ska dömas för de brott som tingsrätten fann styrkta, men bestämmer påföljden för dessa tre till fängelse. Fängelsestraffens längd bestäms till 1 år och 4 månader, 1 år och 2 månader respektive 1 år. Tingsrättens dom mot den man som dömdes för medhjälp till grovt fornminnesbrott ändras inte i fråga om skuld och påföljd”, skriver Göta hovrätt i ett pressmeddelande.

– Det saknas vägledande avgörande från Högsta domstolen om straffvärde och påföljd när det gäller grovt fornminnesbrott. Hovrätten har vid sin bedömning av brottens straffvärde bland annat beaktat att fornminnesbrott många gånger kan leda till skador som inte går att reparera, eftersom värdefull kulturhistorisk information förstörs och brottet kan sägas rikta sig mot ett kollektivt kulturarv, förklarar hovrättsrådet Christer Ganelind i samma pressmeddelande.

Samtliga beslagtagna föremål som betraktas som fornfynd tillfaller staten.