Så har Borgholms hälsocentral lyckats lösa vårdkrisen – Uppmärksammas i hela landet

Det har rapporterats och diskuterats flitigt om vårdkrisen i media. Den senaste tiden har det främst handlat om bristen på vårdplatser och hur svårt sjukhusen och primärvården har att behålla och rekrytera nya läkare och sjuksköterskor. Men Borgholms hälsocentral är ett lysande exempel på hur krisen har kunnat vändas, trots att kommunen har den äldsta befolkningen i landet.

Åke Åkesson blev chef för Borgholms hälsocentral 2014. Då var de två specialistläkare och två utbildningsläkare. De behövde bli fler och det skrevs en jobbannons där de försökte locka med hur fint det är att jobba och bo på Öland. Men ingen nappade.

– Vi funderade på hur vi skulle göra för att få hit doktorer. Det svåraste problemet är att få folk att vilja jobba i primärvården för det finns läkare.

I genomsnitt har läkarna inom primärvården 1 650 patienter men det är inte ovanligt med betydligt fler. Arbetet är oftast ensamt och slitsamt. Med den kunskapen valde Åke Åkesson att erbjuda en stimulerande arbetsmiljö och ett rimligt uppdrag med ett begränsat antal patienter.

– Man måste känna att man hinner med sitt jobb och att arbetsmiljön känns vettig. Vi garanterade läkarna att de max skulle ha 1 000 patienter. Nu har vi tio ordinarie specialistläkare och fler står på kö för att komma hit.

– Det är ganska enkelt att ordna en trygg bemanning men det är inte många hälsocentraler i landet som har denna bemanning.

Åke Åkesson har en erfarenhet som få kan mäta sig med. I 25 år har han jobbat inom den slutna vården och 20 år i primärvården. Han har bland annat varit chef för infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och primärvårdschef i Blekinge.

Enligt honom är det primärvården som måste ta hand om den stora volymen patienterna och jobba förebyggande. Då kommer vårdplatserna på sjukhuset på sikt att bli betydligt färre.

När hemsjukvården kommunaliserades blev det allt vanligare att patienterna åkte direkt till akutmottagningen och sjukhuset. Primärvården var inte med i matchen och det ville Åke Åkesson ändra på. Därför lanserades förra året projektet Hemsjukhuset.

–  Vi bjöd in alla distriktssköterskor från kommunen hit och vi jobbade en hel dag med hur vi skulle göra detta bättre. Senare hade vi också möte med ambulanssjuksköterskorna. Det utmynnade bland annat i att vi garanterade hembesök av läkare. Alla doktorer har reserverat tid för hembesök mellan 11.00 och 12.00 varje dag som kan bokas fram till 09.00.

– Tidigare ville patienterna åka med ambulansen även om de kanske inte behövde det. För då visste de att de skulle få träffa läkare. Nu behövs inte det för läkaren kan komma samma dag och det skapar en större trygghet.

Numera har också hälsocentralen en tätare dialog med sjukhuset. De kan snabbt se om en patient har fått åka till sjukhuset och kan då följa upp det.

– En patient kan ha många fel och det kan vara svårt för läkaren på sjukhuset att avgöra vilket av felen som gjorde att personen fick åka till akuten. Men vi i primärvården har större kännedom om patienten och kan hjälpa till med att avgöra detta.

– Jag kan också i samband med detta be dem att göra exempelvis en röntgen som vi länge har velat göra. Men som kanske inte har blivit av för att patienten inte har velat åka till sjukhuset.

En annan insats var att skapa Borgholms remissgrupp.

– Varje tisdag morgon träffas vi läkare och tillsammans går vi igenom de remisser som är planerade. Då har vi sammanlagt 200 års kompetens. Vi tar tillvara på erfarenheten hos de äldre läkarna och den nya kunskapen hos de yngre. Det gör att vi tillsammans kan göra väldigt genomarbetade remisser.

Resultatet?

– Det har gjort att sjukhuset i Kalmar vet att remisserna är väl genomgångna och blir då snabbare hanterade.

Det har också varit framgångsrikt att återknyta pensionerade doktorer till hälsocentralen.

– De jobbar här en eller två gånger i veckan som rådgivare. Det gör att alla yngre doktorer har någon att bolla med. Det har blivit en självklar del i verksamheten och gjort arbetet dynamiskt.

Vad är nästa steg?

– Det är att ge hemtjänstpersonalen mer kunskap om vad som är akut och inte. De ska också känna förtroendet att direkt ringa oss. Det är ett sätt att höja statusen inom hemtjänsten, de ska känna att de är en del av hemsjukhuset.

I kommunen finns 280 personer i hemsjukhuset och det kan bli upp till 330 stycken på sommaren. Det fungerar bra tack vare ett nära samarbete mellan hemsjukvården, ambulansjuksköterskorna, hemtjänsten och hälsocentralen.

– Andelen av all sjukvård som primärvården gör är på vissa ställen i landet 30 procent men här är den 70 procent. Vi följer upp och jobbar mycket med förebyggande åtgärder.

– Kan vi sköta primärvården bättre så kan vi också lösa problemen på sjukhusen.

Hur tar resten av länet och sjukhuset i Kalmar fasta på er modell?

– Jag vill sprida den här modellen vidare för mitt mål är att skapa en värdigare och bättre sjukvård. Ute i landet har flera nappat på detta men det är svårt i Kalmar. Jag ser fram emot att alla våra idéer till slut hamnar i Kalmar via Stockholm eller Östersund.

Varför har ert arbete blivit så uppmärksammat?

– Primärvården är väldigt pressad på många ställen i landet. Det som gör oss unika är att vi vill ha mer att göra och de allra flesta ställen klarar inte det. Vi kan det tack vare att vi har bra bemanning.

Han ger ett exempel:

– Har man fått en infarkt är det viktigt med snabb uppföljning och eftervård med exempelvis motion, sluta röka, mätning av blodfetter och blodtryck. Vi kom överens om att det var bättre om vi tog över det här från sjukhuset.

Deras reaktion?

– De hade aldrig hört om att primärvården bett om att få fler arbetsuppgifter. Men det blir bättre om vi tar hand om det för vi kan snabbare komma igång med eftervården och det är viktigt.

– För dröjer det en månad har patienten fått distans till infarkten och är exempelvis inte lika motiverad till att sluta röka eller att öka motionen. Trots att det halverar risken för en ny infarkt.