Ruby har varit på rymmen i tre månader: Vädjar om hjälp

Paret Barbro och Bengt Owe Birgersson är vana hundägare. De har haft tre hundar av rasen Welsh springer spaniel under 30 år. Den senaste fick de ta bort i augusti förra året efter att den hade fått en tumör i magen.

– Nu är vi gamla, det går inte att ha valp när man är 80 år gammal och vi hade därför inte tänkt skaffa någon ny hund, säger Bengt Owe.

Saknaden efter en hund blev dock stor. Efter att ha varit i kontakt med kenneln i Mälardalen, som de tidigare har köpt hundar i från, uppstod en intressant möjlighet.

Åttaåriga Welsh springer spanieln Ruby hade fått fyra kullar men behövde nu ett lugnt och stillsamt liv på gamla dagar. Det kunde Barbro och Bengt Owe ge henne.

– Hunden vi hade haft tidigare var fantastisk och väldigt tillgiven. Det kändes tomt att inte ha någon hund så därför kändes det här väldigt bra, säger Barbro.

Den 4 oktober åkte de upp till kenneln för att hämta Ruby men den sex timmar långa resan blev tufft för henne, de märkte att hon inte var van vid att åka bil.

– Hon skakade och flämtade, hon trivdes inte i bilen, säger Bengt Owe.

Dagen efter att de hade kommit hem till Bredsättra tog de sin första morgonpromenad med hunden. När de kom hem stängde de inte dörren ordentligt och Ruby smet ut genom dörrspringan, vidare ut i trädgården och försvann sedan genom ett hål i staketet.

De försökte locka in henne igen men det gick inte. För att få henne tillbaka började de servera henne mat på sin veranda. Via en åtelkamera som de installerade kunde de se att hon var där och åt men oftast på nätterna.

– Vi lyckades inte komma i närkontakt med henne. Vi lade dit en hundsäng, hennes filt, vatten och mat för att hon så småningom skulle bli tillräckligt trygg så att vi kunde stänga dörren och börja vänja henne vid oss.

I mitten av november slutade hon plötsligt att komma. Sista gången de såg henne var det jakt i markerna runt Bredsättra, kanske skrämde det iväg henne.

– Det är bara spekulationer, kanske blev hon skrämd av något annat eller blev bortjagad från reviret. Kanske hittade hon godare mat någon annanstans än den vi serverade, säger Bengt Owe.

Ruby sågs inledningsvis vid några tillfällen i Bredsättra men därefter blev det helt tyst. Barbro och Bengt Owe efterlyste henne via sociala medier, på affischer vid brevlådor och pratade med bybor.

– Det gav inga resultat och det verkade som att hunden var borta för alltid, säger Bengt Owe.

– Efter ett tag gav vi upp hoppet. Vi undrade mycket vad som hade hänt och vill veta hur det var med hunden. Vi försökte vänja oss vid att hon var borta men det var svårt, säger Barbro.

De hörde ingenting på flera månader men i slutet av januari fick de kontakt med några som hade sett henne i närheten av Löt, en mil bort från Bredsättra. Sedan dess har de varit i kontakt med fler som också har sett henne men i Dalby och Hjärpestad.

Det finns några bondgårdar i området men i övrigt är det lite bebyggelse. Det kan vara en förklaring till att fler inte har sett henne och att hon har klarat vintern.

– Hon har förmodligen sökt skydd i någon lada. Rasen är anpassad för jakt och vid ett tillfälle har hon synts med en harpalt i munnen, säger Bengt Owe.

Enligt de senaste observationerna har Ruby förflyttat sig längre söderut och har setts i Övra och Nedra Sandby i Bredsättra socken.

Paret gör nu en ny insats för att ta hem henne. Efterlysningar har gjorts via Facebook och med affischer. De får också hjälp av Marie Stålander, från Färjestaden, som jobbar för ID-hund Team Skåne/Småland. Hon och hennes hund har genomgått en ID-hundutbildning och är sedan sex år tillbaka specialiserade på att få tag i djur som har sprungit bort.

Hon har försökt locka in Ruby i en fångstfälla och haft en matstation intill.

– Ruby har varit borta väldigt länge. Oftast får vi hem djuren inom ett par veckor om vi blir kontaktade tidigt. Det underlättar också att ha något med djurets doft som våra hundar kan få spår av men det har vi inte haft i det här läget.

Ruby är nu förvildad, har längre päls och ser smutsigare ut än på bilderna. De ber allmänheten om hjälp men det är viktigt att det görs på rätt sätt. Det får inte bli stora skallgångar eller att någon aktivt går runt och letar i området.

– Man får inte ropa eller försöka fånga in henne. Då är risken stor att vi skrämmer iväg henne och hon skaffar sig ett revir någon annanstans. Vi är tacksamma för tysta bilspan och om man råkar få se henne att man hör av sig till mig direkt. Uppge då plats och tidpunkt.

– Vi behöver fler observationer för att närmare kartlägga i vilket område hon befinner sig och utgå därifrån. Hon har förmodligen sökt skydd i något form av vindskydd, markägare får gärna undersöka gamla skjul eller lador för att kolla om hon har legat där.

Finns det en risk för att hon är aggressiv?

– Hon är väldigt skygg men om någon skulle lyckas ta tag i henne kan det orsaka ett flyktbeteende och att hon då försvarar sig.

Marie Stålander söker också någon som har drönare, gärna med värmekamera och höga stängsel i sektioner.

– Vi får försöka få in henne i en fångstfälla eller i något man kan stänga in henne i och sedan närma sig henne successivt.

Barbro och Bengt Owe hoppas att insatsen och efterlysningen leder till att Ruby äntligen kommer hem igen.

– Det hade varit skillnad om de hade varit en hund som vi har levt med i tio år men vi hann aldrig knyta de känslosamma banden till Ruby. Men vi känner ett stort moraliskt ansvar och vill göra allt vi kan för att hon ska komma hem igen, säger Bengt Owe.

– Vi saknar väldigt mycket att ha hund. Det är väldigt tomt och man saknar att det tassar omkring på golvet. Det hade passat så bra för oss att ha Ruby här, hon har inte så långt kvar i livet och det har inte vi heller eftersom vi är gamla, säger Barbro.

Hur gör ni om hon kommer hem igen?

– Då skaffar vi oss ett nytt och stort staket utan hål i, säger Barbro och ler.

– Har vi lagt ner så här mycket engagemang för att få hem henne så ska vi se till att hon trivs ordentligt, säger Bengt Owe.