43 miljoner fick forskargruppen för ett planerat 8-årigt program för utgrävningar och forskning kring de öländska borgarna. Med start 1 januari har projektet formellt börjat, och i slutet av mars kommer forskargruppen samlas för en kickoff där årets planer kommer att smidas.

Fokus första året kommer vara att planera, samla data och bygga ett underlag för att hitta optimala områden vid borgarna för utgrävning.

– Vi kan inte gräva ut alla borgarna, det är inte möjligt, och det kommer att bli förhållandevis små utgrävningar i slutändan. Då gäller det att placera de här schakten där man tror sig kunna få bra information, säger arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay.

– Det handlar inte bara om att hitta coola grejer utan vi vill föröka ta reda på hur de här platserna har använts och under vilka perioder de varit aktiva, fortsätter han.

Metalldetektorer, laserskanning och markradar är några av de metoder som kommer att användas för att undersöka marken kring borgplatserna. Exakt hur arbetet kommer läggas upp, är dock inte helt spikat ännu.

– Vi kommer att använda oss av en speciell typ av drönare med laserskanning, kallat lidarskanning. Det blir lite mer högupplöst data än den laserskanning som görs från helikoptrar som exempelvis den kartering som finns på Lantmäteriets hemsida.

En dyr teknik som kräver en speciell pilotlicens som kommer att hyras in för projektet, och Ludvig hoppas på att få fram terrängdatan från de flesta av borgområdena.

Verktyget kommer att användas tillsammans med en form av markradar, ett instrument som släpas längs marken och skickar ner signaler för att mäta avvikelser och fysiska egenskaper nere i marken. Detta för att upptäcka mur-rester och dylikt.

Projektets första år kommer även handla om att sammanställa vad som faktiskt redan är känt och gjort. Även fast många borgar är rätt välkända, så har det inte forskats så sammanhållet om dem.

– Vi behöver samla ihop vad vi egentligen vet. Inte bara borgarna då utan Öland generellt under järnåldern. Det har gjorts en del metalldetektor-undersökningar på olika platser och den kunskapen behöver vi sätta oss ner och samla ihop så att säga, för att kunna göra mycket mer.

Först nästa år är det aktuellt med faktiska utgrävningar. Då är det främst de lite mer okända borgarna som kommer att vara i fokus för forskargruppen.

– När nyheten kom så jublade alla över att vi ska ägna åtta år att gräva runt Sandby borg, men det är inte riktigt det som är tanken. Det vi har från Sandby blir intressant att relatera till det vi gör nu, sen får vi se om det kanske kan bli fler grävningar där också. Men i första hand kommer vi titta på de borgarna som vi vet minst om egentligen.

Papmehl-Dufay nämner Svarteberga-, Mossberga- och Triberga borg som exempel på borgar där det inte alls, eller mycket lite, forskats tidigare.

– Sörby borg är ju en riktig ”hotspot” nu efter att Jan-Henrik Fallgren återlokaliserade den. Sen är jag själv väldigt intresserad av Lenstad borg som är en väldigt liten borg som ligger rätt så nära gamla Skogsby där jag varit och gjort utgrävningar de senaste åren.

Parallellt med projektet så fortsätter Ludvig med utgrävningarna vid gamla Skogsby som har gör för sina arkeologistudenter vid Linnéuniversitetet. Ett fortsatt jobb som även kommer att ha betydelse och sammanlänkas med det stora utgrävningsprojektet.

– Annars är det de här doldisborgarna som blir lite extra intressant att kolla på. De som faktiskt inte har grävts någonstans tidigare. Målsättningen är egentligen att skapa mer kunskap om alla borgarna. Så vi får ta det lite pö om pö.

Utgrävningsplanerna har fått stor uppmärksamhet, och Ludvig är glad över att det lokala intresset är så pass stort kring det hela. Det är något han ser som viktigt, och som han jobbat hårt med utanför akademin. 2017 var han bland annat med och startade upp föreningen Sandby borgs vänner till stöd för dess fortsatta utgrävningar.

– Man märker att det är ett väldigt stort intresse för sånt här. Med diskussioner om ett Öländskt museum och så märker man att det finns många som tycker att det här är viktigt. Så vi vill pumpa ut så mycket som möjligt så att folk kan få ta del av det, så att det här inte bara sker i några korridorer på ett instängt labb någonstans.