Förhoppningar

Det är inget nytt, men kanske är det lite annorlunda i år. Kanske är hälsningarna innerligare än tidigare. Kanske är orden lite tyngre och har mer substans. Önskningar och förhoppningar om att året som ligger framför oss verkligen skall bli gott.

Tennysons dikt Nyårsklockan sammanfattar det i en av verserna: Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälfvande minut. / Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningens till oss som famla.

Dikten som vi sedan många år hör läsas från Skansen i Stockholm varje nyårsafton är som en besvärjelse. Men det behövs mer, inga klockor klarar att ringa ut och ringa bort allt det destruktiva och fasansfulla som pågår. Och det besvärliga i vars och ens privata situationer.

Vi behövs, du och jag. Våra tankar, våra ord och gärningar. Det är vi som kan göra det om vi hjälps åt för det goda. Det finns många saker som vi inte kan göra så mycket åt, men det finns också mycket som vi får hjälpas åt med.

Någon uppmanar oss: Fortsätt sparka in öppna dörrar! Det låter absurt, men är så sant. Även om dörrarna är öppna idag behöver vi spjärna emot för att de inte skall stängas. Det handlar om demokrati, om det fria ordet, om rätten att arrangera och att ta del av kultur i alla dess former. Det handlar om människors rätt till egenvärde och rätt att mötas som fullvärdiga människor – utan att första ha behövt bevisa att de kan prestera något.

Vi behöver hjälpas åt, ingen av oss är för liten, ingen av oss är för svag, ingen av oss kan avsäga oss ansvaret som medmänniska. Var och av oss behövs för att vi skall få uppleva Ett Godare Nytt År!

När vi lyssnar på varandra kan vi höra de behov som finns nära och långt borta. Då får vi ta chansen att fylla orden med våra handlingar.

God Fortsättning!