En kort minut
Telefonen ringde och samtalet varade bara några minuter. Just då endast ett kort avbrott i dagens göromål. Men de korta minuterna stannade kvar i minnet, länge, länge.
Så kan det vara. Bara fem minuter just då men med evighetslång betydelse.
Kanske var det ett samtal för att bjuda in till en kopp kaffe en vanlig vardag. En enkel stund med samtal om både vardagliga och djupare frågor. En stund som får stanna kvar hos dem som träffas och som kan leda vidare till nya tankar. Sådana tillfällen är viktiga kulturmöten. Nödvändiga för att vi skall växa som människor och lära oss att förstå varandra.
Kanske var telefonsamtalet en kort men viktig uppmuntran när livet var lite extra mörkt. Och som gjorde att det kom en liten liten glimt av ljus in i mörkret. Det samtalet levde vidare när livet fortsatte.
Ett kort samtal, bara fem minuter, kan bli ett långvarigt minne. På gott och ont. Uttalade ord är svåra att ta tillbaka, de kan betyda hopp och tröst. Men de kan också betyda ledsnad och oro.
”För varje minut du är arg förlorar du sextio sekunder av glädje.”Ralph Waldo Emerson, 1803 -1882, amerikansk författare och filosof.
Låt oss använda de korta minuterna till att dela tröst, glädje och hopp med varandra. Låt oss använda dem till att lära känna varandra och de olika kulturer som vi bär med oss.
De korta minuterna som kan stanna kvar i oss som långvariga, värdefulla och goda minnen.
Dagarna är kortare
nätterna längre
mörkret lite tätare
vi bär varandra med
telefonsamtalen
händerna
hoppet om en ljusare vår
vi träffas i fikarummen
korridorerna
diskussionerna
för att sudda ut allt
som vanan kallar omöjligt
bär varandra som löften
rädda
att hamna utanför oss själva
för vintern ligger närmare
sommaren längre bort
ljuset gränsar till mörker
strängt taget fattas oss ingenting
bara makten och möjligheten
att vara människor
Jenny Wrangborg, svensk poet och krönikör.
