GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Efterlängtat ljus i mörkret

Hur har vi inte längtat till advent då fönster och gator blir smyckade av ljus? Viktiga är också de ljus som vi delar med varandra.
Publicerad 27 november 2021 • Uppdaterad 1 december 2021
Första advent tänds ljusstakar i fönstren och det första ljuset tänds i adventsljusstaken. Vi har väntat och fortsätter att vänta på ljuset när det är som  mörkast.
Första advent tänds ljusstakar i fönstren och det första ljuset tänds i adventsljusstaken. Vi har väntat och fortsätter att vänta på ljuset när det är som mörkast.Foto: Privat

”Jag längtar till advent, när allt blir mycket ljusare” har varit många människors ord i det kompakta mörkret under de senaste veckorna. Och vi ser hur stjärnor, ljusstakar, slingor och droppar sätts upp. Levande ljus och elektriska.

Nu möts vi av advents- och julljus vart vi än vänder oss. Vi blir gladare, mår bättre och de av rusket, regnet och kylan uppdragna, spända axlarna faller ner i normalt läge. Tänk vad ljuset kan göra för oss.

Det är lätt att konstatera att ljuset som vi kan se med våra ögon är gott. Lika viktiga är de ljusglimtar som vi inte kan se, men väl känna. När känslan i sinne och tanke inom oss är grå och tung kan ett enda litet ljus betyda allt.

En enda liten ljusglimt räcker för att fördriva mörkret, både utanför och innanför. Därför är du och jag så viktiga. Det går inte att veta när eller hur en vän, en familjemedlem, en granne eller en arbetskamrat mår dåligt.

”Låt mig se ljuset i mörkret och led mig mot nya dagar.”
Eva Brunne

Det går inte att veta när ensamheten känns som störst. När ljusen brinner som starkast och gemenskapen är tät hos många kan tomheten vara som störst hos andra och ledsamheten kännas som ett svart hål i hjärtat.

Just därför är det viktigt att vi försöker vara ljusglimtar för varandra så ofta vi bara kan. Inte med stora ord och åthävor. Det enkla och det lilla räcker.

Någon gång kan ljuset tändas när den ärliga frågan ”Hur har du det, hur mår du?” ställs. När du märker att någon bryr sig. En annan gång tänds det varma ljuset när någon ringer på dörren och du får ta emot en liten adventshyacint utan någon särskild anledning. Det enkla och det lilla räcker.

Små, små stjärnor lyser också!

Ljus

Nu är tiden då dagen är kort

och nätterna mörka och långa

men ljusen man tänt är av levande sort

och särskilt idag är dom många.

Nu söker sig tankarna lite tafatt

en annan och underlig bana:

i förtvivlans och saknadens skymning och natt,

ett ljus som ger tröst vill man ana.

Atle Burman (1930-2012)

Maria WiellSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.