GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Demokrati – för alla?

Kvinnor över 23 år fick rösträtt till riksdagen 1921 då ”allmän och lika rösträtt” infördes. Men det skulle dröja länge innan alla av den vuxna befolkningen fick samma rättighet.
Omkring 92 procent av Sveriges vuxna befolkning har idag rösträtt till riksdagen.
Omkring 92 procent av Sveriges vuxna befolkning har idag rösträtt till riksdagen.
Foto: Arkiv

1921 togs ett stort och viktigt kliv mot demokrati i Sverige när kvinnor över 23 år fick rösta. Men också efter det har det funnits grupper som under lång tid inte haft den möjligheten. Det var bland annat personer som fick ekonomiskt stöd av fattigvården, personer satta i konkurs samt omyndigförklarade personer. Fram till 1988 fick 10 930 vuxna svenska medborgare inte rösta på grund av att de blivit omyndigförklarade men från och med 1989 har även dessa personer rösträtt. Däremto har inte personer med utländskt medborgarskap som bor permanent i Sverige rösträtt i riksdagsval.

Den största uteslutna gruppen fram till slutet av 1960-talet var unga personer. Det var först till valet 1976 som rösträttsåldern sänktes till den nuvarande på 18 år, tidigare hade den alltid varit högre. Under perioden 1911–1920 var åldersgränsen så hög som 24 år, vilket fick till följd att var femte man över 18 var utesluten på grund av sin ålder.

Källa: artikel av Mattias Lindgren på www.Demokrati100.se

Läs mer