Vart tog vägen vägen?

ÖLANDS STORA ALVAR

Här vandrade och färdades våra förfäder.

Men tiderna förändrades. Människorna sökte nya vägar.

Författaren Thorsten Jansson hjälper oss att tolka spåren av förfäders förflyttningar över Öland.

”Strövtåg på Ölands Stora Alvar 2” heter Thorsten Janssons uppföljare till sin första succé. Många var de människor som där tog del av författarens tips om vandringar över Alvaret.

– Jag märkte ju då vilket intresse det fanns för de gamla Alvarvägarna. Det var många som frågade. Jag fick köra ut utskrifter på gamla kartor, men det kändes lite grann som en halvmessyr, berättar Thorsten Jansson.

I stället använde han sin första bok om strövtåg på Alvaret som utgångspunkt och lade helt enkelt till material i en ny utgåva, framför allt om det uråldriga vägnätet över det karga Alvaret.

– Det finns tyvärr ganska lite om de här vägarna i sockenböckerna, säger Thorsten Jansson.

Författaren har fått bedriva sin egen forskning, bland annat genom att läsa urgamla kartor.

Det är intressant att se hur vägnätet förändras. Ett stråk som en gång varit rena landsvägen försvinner snabbt i glömska när orters betydelser minskar och människors färdrutter ändras.

Varje övergiven väg bär på sin historia.

RESMO FAVORIT

Thorsten Jansson egna favorit är stenvägen mellan Resmo och Triberga.

– Det var tänkt att bli en häradsväg. Spåren efter vägen är tydliga. Men någon gång i slutet av 1700-talet så lade man bara ned arbetet, berättar Thorsten Jansson.

Varför är det idag ingen som vet.

Förmodligen har orterna knutits samman med ännu äldre vägar tidigare. Triberga med sin fornborg och Resmo med sin tidiga kyrka, stormannagårdarna och inte minst närheten till Bårby borg, var viktiga platser på Öland.

– Och sedan kan man ju se att hamnarna har haft stor betydelse för hur vägarna på södra Öland har gått, säger Thorsten Jansson.

Men när hamninlopp blir för trånga, borgar omoderna och människans rörelsemönster ändras, då byggs nya vägar och de gamla överges.

BRO AV FLISOR

Thorsten Janssons intresse började egentligen vid sidan om vägarna, såsom naturintresserad fotograf.

– Jag kan faktiskt nästan säga på dagen när det hände, det var 1994, jag gick från Norra Bårby till Gösslunda. Plötsligt hittade jag en bro av flisor och undrade vad tusan är detta. Jag såg liksom ingen anledning att det skulle ligga där.

En fascination för övergivna vägar väcktes till liv.

– Har folk åkt här? Vart har dom tagit vägen? Vad var det som ändrades så att vägen inte användes mer? Det är många frågor, förklarar Thorsten Jansson.

LANTMÄTERIETS KARTOR

Alla frågor går inte att få svar på, men en del går att finna i lantmäteriets kartor genom åren. Hembygdsföreningar kan ha information, även om som sagt Alvarvägarna i allmänhet inte omskrivs i sockenböckerna.

• Hur kommer sig det stora intresset för gamla öländska vägar och stigar?

– Ja, jag har grunnat mycket på det. En del undrar väl om man är riktigt klok. Men med åren har det väl blivit så att man fått ett ökat historieintresse.

Några fler böcker om Alvaret och dess stigar är inte aktuella, i alla fall inte på ett tag.

– Just nu måste jag erkänna att jag är rätt trött på Alvaret. Man kanske skulle skriva något ”riktigt” i stället, ler Thorsten Jansson.

En författares vägar kan vara lika snirkliga som de han skriver om.