Nyheter

Tuff inledning av brandrättegång

Nyheter • Publicerad 29 januari 2009

BORGHOLM

Åklagaren Bo Svensson gick hårt åt hotellägaren och verkställande direktören Owe Fransson när rättegången kring branden på Hotell Borgholm rullade upp inför den sittande tingsrätten.

– Inget brandskydd, inga utrymningsvägar, SOS larmades inte omgående, inga handbrandsläckare användes, det har vållat Eirik Jensen och Linn Kristensens död.

– Owe Fransson har inte vållat de två gästernas död och han har heller inte åsidosatt brandskyddet på hotellet, kontrade försvarsadvokaten Bengt Stridh.

– Det finns bara förlorare i det här målet — föräldrar, ägare till hotellet och anställda som berörts, fortsatte Bengt Stridh.

Rättegången om branden på Hotell Borgholm på morgonen den 9 april 2004 kom inledningsvis att handla mycket om teknikaliteter.

Hur mycket utbildning hade personalen i brandförsvar?

Vad hade nattvakten för uppgifter och varför befann sig denne inte på hotellet?

Var branddörren mellan trappan och korridoren öppen eller stängd?

Hade hotellägaren Owe Fransson tagit till sig någonting av det som brandmyndigheterna ålagt honom i tidigare brandsyner?

Vad kan anses som ett skäligt brandskydd?

Det var frågor som tingsrätten hade att ta ställning till.

PARET HITTADES PÅKLÄDDA

Det unga norska paret hittades nedanför fönstret i rum fyra. De hittades påklädda. Av allt att döma har paret väckts av brandlarmet, antingen de första signalerna eller de senare (brandlarmet fungerade inte som det skulle).

Därefter har paret gått ut i korridoren men tvingats retirera tillbaka in på rummet igen eftersom röken varit alltför tjock i korridoren. Den unga kvinnans väska och mössa återfanns senare ute i korridoren.

Genom fönstret har mannen och kvinnan sedan inte kunnat ta sig. Från bottenvåningen stod lågor rakt ut, just under parets fönster. Rökgaser var det som tog de båda människornas liv.

STOD BRANDDÖRREN ÖPPEN?

Välde röken in i rummet på grund av att branddörren stod öppen med hjälp av en spärr som underkänts vid en brandsyn?

Eller letade sig den giftiga röken upp via stammarna från bardisken där branden startade?

Det sistnämnda förde försvaret fram som en tänkbar anledning till den tragiska utgången.

– Brandmännen har berättat att det var mer brandgas i rum fyra än utanför. Det kan inte vara en tillfällighet när branden startat rakt under, säger Bengt Stridh.

Försvarsadvokaten Bengt Stridh valde att fördela en eventuell skuldbörda till den vakande nattvakten som ”kunde vidtagit åtgärder” och räddningstjänsten:

– Det tog 40 minuter för professionellt räddningsarbetare tills dess att man klev in i det rummet gäster befann sig i. En orimligt lång tid, agiterade Bengt Stridh.

BRANDÖVNING — NEJ

På punkt efter punkt fick emellertid Owe Fransson ordentligt med stryk av åklagaren Bo Svensson.

Brandutbildning för personal — nej.

Genomfört brandövning — nej.

Larmknapp på våning ett — nej.

Brandvarnare i alla rum — nej.

Fick nattvakten reda på att det fanns gäster i rum 15, 9 och 4 — ”Kommer inte ihåg”.

Det blev heller aldrig klargjort varför inte Owe Fransson själv försäkrade sig om att alla gäster utrymts från hotellet, han var själv på plats vid branden bara minuter efter brandkåren.

Enligt egen utsago sa Fransson redan 06.50 till brandbefäl att det fanns gäster i rum fyra. Räddningstjänsten säger sig ha fått den uppgiften först 07.10.

PETER BOSTRÖM

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.