Therese en medlare vid brott
MÖRBYLÅNGA
Från och med i år är det lag på att kommunerna ska kunna bistå med medling i brottsärenden. Medling ska erbjudas till enbart det ”ungdomsbrottsliga” kollektivet – upp till 21 års ålder. Mörbylånga kommun har i dagarna kontrakterat sin första medlare, Therese Mörberg.
Medling är förstås ett urgammalt koncept i mänskliga relationer. Men organiserad, lagstadgad medling i brottssammanhang är av relativt färskt datum. I andra delar av mänskligt socialt liv, exempelvis på avtalsområdet, har det funnits ända sedan Saltsjöbadsavtalet undertecknades på 1930-talet. I grannländerna Norge och Finland drog man igång medlingsinstrumentet i brottssammanhang på 1980-talet, och nu är det alltså även sanktionerat i Sverige.
Alla kommuner ska kunna erbjuda medling i brottssammanhang där den skyldige hör till kategorin ungdomsbrottsling, alltså upp till 21 års ålder. Mörbylångas förste medlare heter Therese Mörberg och har precis installerat sig i sin kontorsmodul i Färjestaden.
– Och på årets första två veckor har jag redan ryckt ut två gånger på medlingsuppdrag.
Behovet finns alltså uppenbarligen även i en sådan skyddad verkstad som Mörbylånga kommun utgör.
TA KONSEKVENSERNA
Hur går då medling till rent praktiskt?
– Först och främst måste den som blivit utsatt för brottet gå med på medling. Och det gäller förstås även den som begått brottet. Och min roll är att försöka var så neutral som det bara går. Helst ska själva medlingen, alltså kontakten mellan brott och brottsoffer, ske på neutral mark.
Enkelt uttryckt gäller det för brottslingen att inse vad han eller hon har gjort och stå för konsekvenserna av detta. För brottsoffret kan det vara ett sätt att komma över sitt trauma i exempelvis misshandelsfall. Det blir kanske lättare att gå vidare när den som slagit faktiskt visar ånger och ber om ursäkt.
– Dessutom är det mycket ovanligt att den som utfört brottet och sagt ”förlåt” klipper till igen.
INTE STRAFFLINDRING
Att en brottsling begär medling betyder nu inte att han slipper sitt straff.
– Nej, det har inget med varandra att göra. Självklart kan en åklagare se om den som utfört brottet verkligen vill ta konsekvenserna av gärningen, eller bara är en så kallat hårdför kriminell typ. Struntar man i erbjuden medling av ett eller annat skäl, blir man förmodligen bedömd på ett annat sätt. Men medling är inte ett sätt att slippa straff, poängterar Therese Mörberg bestämt.
I vårt utilitaristiskt lagda samhälle finns det en stor poäng, bortsett från det rent allmänmänskliga, med medling i brottssammanhang.
– Enligt tillgänglig forskning minskar återfallsprocenten när man tillgriper medlingsinstrumentet. Det vill säga brottslingen som gått med på medling och träffat sitt offer, brukar ändra sitt beteende.
BÄGGE PARTER VIKTIGA
Och en brottsling mindre i det kollektivet, betyder förstås många sparade miljoner för samhällsapparaten. Målet för Therese Mörbergs arbete som medlare är enkelt uttryckt att minska de negativa följderna av brott. Och det gäller förstås minst lika mycket för brottsoffret.
– I ett misshandelsfall kan det bli ett sätt att komma till tals med, eller att bli av med, den rädsla som man kanske upplevt i brottsögonblicket. För brottslingen ett sätt att komma till rätta med sig själv och få chansen att be om ursäkt. Och för min del gäller det att undvika att ta ställning. Bägge parter är lika viktiga.
Therese Mörberg ska alltså enbart syssla med medling inom den ungdomsbrottsliga sfären. Men annars borde det finns fullt upp att göra lite varstans på ön. Inte minst på den egna arbetsplatsen där JO-anmälningarna duggat lite hur som helst och även, som bekant, mellan tjänstemän och politiker...
ULF HEDMAN
Fotnot:Det är Socialstyrelsen som är huvudman för medlingsinstrumentet och alltså i förlängningen kommunens socialförvaltning.