Skäggiga änglar

TORSLUNDA

Den gångna helgen hade Torslunda kyrka öppet hus och visade upp kyrkan från topp till tå samt berättade om dess historia.

– Vi visar upp saker som inte visats offentligt på länge. Alla dörrar, lådor och garderober är öppna, förklarade kyrkoherde Jan-Olof ”Julle” Lund.

Öppet hus i Torslunda kyrka är ett initiativ från kyrkorådet, inte minst för att hälsa nyinflyttade församlingsbor välkomna.

– Och så vill vi visa medlemmarna vad de får för sina pengar. Det är ju inte bara söndagens gudstjänster, utan också mycket vardagsverksamhet, påpekade Julle.

Det som antagligen först slog den vane kyrkobesökaren var att altartavlan inte riktigt stod att känna igen. Dagens till ära visades nämligen den gamla altartavlan från 1780-talet, vilken annars döljs bakom den nuvarande.

Altartavlan, av okänd konstnär, föreställer tre änglaansikten i en molnsky. Inte mycket mer att orda om. Mer uppseendeväckande var att änglarna inte endast var försedda med vingar, vilket brukligt är, utan även mustascher och skägg! Dessa, för änglar, något ovanliga ansiktsprydnader kladdades dit av bröderna Axel och Oskar Olander i samband med att kyrkan renoverades för snart hundra år sedan. Att just de herrarna ligger bakom busstrecket vet man eftersom de signerat sin ”förbättring” av altartavlan.

KYRKANS HISTORIA

Stiftsantikvarien Torbjörn Sjögren berättade också om kyrkan historia. Han slog fast att centrum för Torslunda socken inte ligger nere vid hamnen i Färjestaden, utan kring Torslunda kyrka.

– Här har bott människor i åtminstone 8 000 år. Just där kyrkan ligger finns en av de största stenåldersboplatserna på Öland, och det var i Torslunda socken ”storpajsaren” över hela ön hade sin boplats.

Den Torbjörn syftade på är överhuvudet för en av öns mäktigaste familjer under vikingatiden. De förstod att det i kristendomen fanns goda möjligheter att befästa sin position och lät därför bygga en träkyrka, där offerplatsen tidigare legat. Under tidig medeltid uppfördes sedan den nuvarande kyrkans äldsta murar, vilka markerats med mässingsstift i golvet.

– På den tiden byggdes en kyrka var tredje år på Öland, vilket saknar motstycke i Sverige, vid sidan av Omberg och Skara.

Följande århundraden byggdes kyrkan till vid ett flertal tillfällen. Under 1600-talet utökades den i sidled för att rymma fler sittplatser.

– Prästen fick en megafonroll för staten, och alla människor var tvungna att gå till kyrkan och lyssna.

Torslunda kyrka hade till slut blivit en ganska märklig skapelse genom alla om- och tillbyggnader, varför något radikalt behövde göras. 1776 invigdes det kyrkorum i nyklassicistisk stil, som i princip stått oförändrat sedan dess, med ren arkitektur utan onödiga krusiduller.

– Kyrkan ska vara ett rum för ordet utan distraherande utsmyckningar för de som inte ids lyssna, avslutade Torbjörn Sjögren.

FIN GÅVA AV GLAS

Någon kollekt togs inte upp under dagen, men kyrkan fick dock ta emot en gåva av Nicke och Kersti Edwall från Karlevi i form av ett glaskrucifix, skapat av konstnären Erik Sand (som bland annat gjort dopfunten i Kalmar domkyrka). Ännu ett vackert föremål att lägga till samlingarna i Torslunda kyrka, tillsammans med brudkronor, mässhakar, altarklädnader och nattvardskalkar.

– Det är många som inte ens vet om att de här sakerna finns, sade Julle Lund.

Han brukar dock försöka använda även de äldre föremålen i sina gudstjänster, exempelvis den gamla kalken från 1600-talet.

– Det är rätt stort att veta att den använts i över 400 år. När man står med kalken i handen känner man en samhörighet med folket som nött kyrkbänkarna genom århundradena.

Ingegerd Nilsson från Torslunda tyckte det fanns mycket fint att titta på i kyrkan.

– Speciellt när man ser det så här framplockat. Och altartavlan med de skäggiga änglarna var extra intressant.