Sju lantbrukare föreläggs släppte inte ut korna
ÖLAND
Släpp kossorna loss, det är vår.
En tumregel hos många lantbrukare, men inte alla. Sju lantbrukare i Borgholms kommun föreläggs att omedelbart släppa ut sin sina besättningar.
- Det är mer avvikelser än vad jag tycker är bekvämt, kommenterar länsveterinär Leif Dahlgren.
Inom lantbruksnäringen pågår en intern och högst informell diskussion: ska nötbesättningarna ut, vilket lagen kräver, den 1 maj? Eller har djuren det minst lika bra inne i dagens moderna lösdriftanläggningar och därmed inget behov av bete i det fria?
Diskussionen finns oss bönder emellan och åsikterna går isär, det finns de som tycker att korna inte ska ut om lantbrukaren inte vill det, medan andra, som jag, anser att det är självklart att de ska ut. Jag ser det som friskvård, säger Tommy Pettersson, lantbrukare i Alböke socken med omnejd.
LUDDIG
Samtidigt har han förståelse för motsidans argument.
Lagen är lite luddig, varför ska kon ut och inte tjuren? Vad är det för skillnad? Sedan är dagens anläggningar så nära ute det kan bli och det är inte alltid bra för djuren att vara ute heller. Det kan vara regn, kallt och skitigt på våren för att sommaren vara alldeles för hett, exemplifierar han.
Lantbrukare Pettersson, med en av Ölands största mjölkkobesättningar, ser även att en viss kategori lantbruk har svårare än andra att infria lagens krav på betesgång för nötkreatur mellan den 1 maj och 15 oktober.
De med uppbundna stallar som kanske har en 90 djur, där är det svårt att hinna med. Det är ett grannlaga jobb att få in och ut så många djur.
Själv är han dock helt klar i sin uppfattning.
Korna ska ut på bete.
FÖRELÄGGANDEN
Minst sju lantbrukare i Borgholms kommun tycks vara av annan åsikt. Samtliga sju har fått föreläggande från länsstyrelsen där kravet är att samtliga nötkreatur över sex månaders ålder omedelbart ska ut på bete fram till den 15 oktober.
Lantbrukare 1:Hälften av mjölkkorna ute på bete när länsstyrelsen kom på besök den 26 juli. Ombads att höra av sig till länsstyrelsen när kvigorna släppts på bete, gjorde inte så.
Lantbrukare 2:Oanmäld kontroll den 21 juli. Inga av mjölkkorna ute på bete. Länsstyrelsen körde förbi även förbi gården dagen innan, den 20 juli, inga kor ute. Den 29 juli körde länsstyrelsen förbi igen, inga djur på bete. Uppgav att korna var indelade i tre grupper och ute i olika tidspass.
Lantbrukare 3:Riktad kontroll den 18 juli. Inga mjölkkor släppta på bete. Berättade att han inte hunnit släppa dem. Kontaktade länsstyrelsen dagen efter och meddelade att korna var släppta på bete. Bekräftades den 21 juli när länsstyrelsen körde förbi.
Lantbrukare 4:Oanmäld kontroll den 27 juli. Vid kontrolltillfället var en grupp med mjölkkor ute på bete medan en grupp ännu inte hade kommit ut i år.
Lantbrukare 5:Besöktes av länsstyrelsen den 21 juli. Vid kontrolltillfället var de uppbundna korna inte utsläppta på grund av att det var blött på betesmarken. Lösdriftskorna, ett hundratal, var utsläppta men hade endast tillgång till cirka 2,5 hektar betesmark.
Lantbrukare 6:Oanmäld kontroll den 20 juli. Korna indelade i tre grupper där endast två av grupperna kom ut varje dag eftersom betesmarken inte räckte till tre grupper.
Lantbrukare 7:Besöktes den 26 juli. Drygt 100 kor uppbundna på sex rader. Endast två av raderna släpptes ut på bete varje dag, vilket innebär att korna endast kom ut var tredje dag.
KRÄVANDE
Länsstyrelsens kontroll av betesgången ingick i en riktad satsning mot länets samtliga mjölkgårdar där 80 valdes ut efter riskbedömning. Elva gårdar hade avvikelser som resulterade i föreläggande, tre gårdar fick föreläggande och åtalsanmälan.
Det är mer avvikelser än vad jag tycker är bekvämt, säger länsveterinär Leif Dahlgren till Ölandsbladet.
Stora besättningar och robotbesättningar tillhörde den riskgrupp vi tittade på, men båda grupperna hade i allmänhet löst betesgången.
Problemet finns, enligt Leif Dahlgren, inom en annan lantbrukssektor.
Framförallt inom uppbundna besättningar där det arbetsmässigt är krävande att ta djuren ut och in.