Sista natten med det gamla gänget på anrika Sörens Bröd

BORGHOLM

Sent på fredagskvällen bakades, vad många fruktade skulle vara, det sista brödet på Sörens i Borgholm. Det kändes naturligtvis vemodigt och ovisst, men gänget höll modet uppe ändå.

– Det jag saknade mest när jag flyttade från Borgholm, var den ljuvliga doften av nybakat bröd från bageriet sent om kvällarna, sade en före detta borgholmsbo för inte så länge sedan.

I fredags kväll svepte den doften mellan husen i staden för möjligen sista gången.

Men konkursförvaltaren Tommy Lindgren sade sig vara övertygad om att Ölandslimpan och de andra produkterna skulle leva vidare på ett eller annat sätt.

– Om vi ändå skulle hitta någon lämplig köpare till verksamheten följer recepten med, annars säljer vi dem separat.

Det skulle visa sig bli det första alternativet (se separat artikel).

SMAKEN SITTER I VÄGGEN

Men i fredags kväll såg det mörkt ut och Sven Atter, som ägt Sörens tillsammans med hustrun Anna-Karin de senaste åren, var skeptisk. Han menade att det aldrig skulle kunna bli samma bröd. Smaken sitter bokstavligt talat i väggarna på det gamla bageriet, där det bakats i nästan hundra år.

– Även om man använder samma recept, blir det inte riktigt samma produkt. Enzymer efter alla år av bakning sitter i rasken (jäsugnen), och till skillnad från många andra ställen har vi utfört ett hantverk, förklarade Sven, och påpekade att man inte kunnat ta tillräckligt betalt för detta, därav konkursen.

På bageriet försökte man göra det bästa av kvällen, men det kändes naturligtvis vemodigt ändå.

– Det är väldigt tråkigt. Bageriet borde få finnas kvar. Det är en så härlig stämning och god sammanhållning bland alla anställda. Och Sörens är ju lite av en institution, menade Sven.

Konditorn Lennart Olsson har arbetat på Sörens i över ett kvarts sekel. Han gillar att göra tårtor, men trots att kvällens tårtor verkade bli de sista lät han sig inte nedslås.

– Man får inte gräva ned sig även om tankarna finns att det kan vara sista gången man står här. Men man måste vara realist. Det lär väl komma senare, antog Lennart, som tyckte det hade känts tungt veckan innan när fyra av hans arbetskamrater fick sluta.

Med van hand formas tårta efter tårta. My-tårta, döpt efter förra ägarens äldsta dotter, Elsa-tårta, efter grannen Elsa Melander, och så förstås prinsesstårtor till Fars Dag.

– Nu blir det väl till att vara ledig några år innan pensionen, säger Lennart, medan han sätter in tårtorna i kylen.

KÄNDES INTE SÅ ROLIGT

Men för hans arbetskamrater blir det till att se sig om efter andra jobb, om inte bageriet smått mirakulöst skulle räddas i sista stund.

– Det känns inte så roligt, tyckte Pasquale Cappuccio.

Han är trågare (degblandare) och således en av de viktigaste personerna på bageriet. Men Pasquale är inte bara utbildad bagare, utan även pizzabagare och kock. Trots det har han inte umgåtts med några planer på att ta över rörelsen eller öppna eget på annat håll.

– Med tre barn att försörja har man inte råd att göra det. Då måste man ju vara beredd att jobba gratis de första åren.

Annars drar sig personalen uppenbarligen inte för hårt arbete. Ugnsskötaren Mattias Svensson har sju ugnar i gång – samtidigt.

– Så det gäller att springa som ett skållat troll.

Trots årstiden arbetar de i shorts och t-shirt. Men så är det också varmt inne på bageriet, inte bara i ugnarna. Där brödet står och jäser är det omkring 40 grader och en luftfuktighet på 75 procent.

– Det är som i Thailand, skämtar Mattias, medan han raskt förflyttar sig från rasken för att se till limporna i stenugnen, för att minuten senare ta ut bullarna ur stickugnen i andra änden av lokalen.

Drygt 2 500 brödbak skulle hinnas med innan passet var till ända. Affärerna hade beställt extra stora volymer eftersom det var sista baket.

– Det är ju tråkigt att det ska behöva till en konkurs för att folk ska börja handla, tyckte Tommy Lindgren.

Men nog har folk handlat genom åren. Många är de som skulle sakna Sörens Bröd och i synnerhet Ölandslimpan.

– Vi köpte alltid med oss några när semestern var slut. Då fick vi liksom med oss en bit av Öland hem, har en sommarölänning berättat.

I fredags kväll såg det ut som om den biten av Öland skulle försvinna för gott – men så reste sig Sörens Bröd likt Fågel Fenix ur askan, som Nya Sörens Bröd.