Prästgård inget byggnadsminne

Förändringar av exteriören gör att länsstyrelsen inte anser att Gärdslösa prästgård ska byggnadsminnesförklaras.

Det är Solveig Engarås i Övra Bägby som skrivit till länsstyrelsen med önskan att prästgården, där skalden Erik Johan Stagnelius föddes 1973, ska bli byggnadsminne.

Prästgården består av en huvudbyggnad i två våningar med rödfärgade fasader.

När prästgården byggs i slutet av 1700-talet var det en envåningsbyggnad. I början av 1860-talet tillkom den andra våningen. I början av 1970-talet skedde en exteriör tillägggsisolering med vilket bland annat innefattade en helt ny ytterpanel.

Interiört har också omfattande förändringar skett under 1900-talet.

Erik Johan Stagnelius föddes i prästgården 1793 och bodde där med sin familj till 1810, då fadern tillträdde sin tjänst som biskop i Kalmar.

I trädgårdens södra del står en minnessten över skalden, rest 1924.

Enligt lagen om kulturminnen får en byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde förklaras som byggnadsminne”.

”Länsstyrelsen anser att Gärdslösa prästgård har ett högt kulturhistoriskt värde, inte minst genom sin anknytning till Erik Johan Stagnelius, men att kraven på en byggnadsminnesförklaring inte är uppfyllda, främst beroende på att omfattande exteriöra och interiöra förändringar av prästgårdsbyggningen skett under 1800- och 1900-talen” skriver länsstyrelsen i sitt beslut.

I morgon kväll onsdag är det för övrigt möte i Gärdslösa församlingshem för bildande av ”Föreningen Gärdslösa Prästgård”. Gäst är Göran Hägg, expert på Stagnelius.

Norra Ölands Kyrkliga Samfällighet ämnar avyttra prästgården, som inte längre används för kyrklig verksamhet. Den nya föreningen hoppas kunna skapa ett kulturarvscentrum på prästgården, med Stagnelius i centrum.