”Öppna stränderna, annars blir det dryga böter!”

Fem fastighetsägare i Stora Frö hotas av 50 000 kronor i vite, plus ett rullande vite på 20 000 var tredje månad. Det vill säga om de inte återställt och öppnat strandpartierna som man blockerat med jättelika stenblock för att skydda sina kåkar mot havets och vindarnas erosionskrafter.

Ett av Ölands fräckaste strandpartier– det finns många – ligger vid branterna i Stora Frö. Området är också mycket välkänt och frekventeras också livligt av såväl tillresta gäster som bofasta ölänningar.

Ja, det vill säga nuförtiden kan man inte spatsera ner vid stranden som är fullständigt blockerad av stora stenbumlingar. Något som retat upp folk i ett par år vid det här laget.

Bakgrunden till att det ser ut som det gör är att ett antal fastighetsägare, varav en bofast, skonat stranden med sten i ett försök att stoppa pågående (och högst normal) erosion. Risken att deras kåkar i en nära framtid annars skulle rasa ner i Kalmarsund har varit högst påtaglig.

I februari 2005 gav miljödomstolen tillstånd att utföra en så kallad ”strandförstärkning” till tre av de aktuella fastigheterna – de två andra hade redan påbörjat sådana arbeten och fick tillstånd i efterhand.

Med tillståndet kom dock också klara förhållningsregler hur strandskoningen skulle utföras. Fastighetsägarna lovade, vilket miljödomstolen också strök under, att: ”de stora stenarna vid strandkanten avses att läggas på sådant sätt att passagen längs stranden blir möjlig.”

Hade fastighetsägarna inte lovat just detta, hade de med stor sannolikhet aldrig fått tillstånd till sitt företag. Något man kan läsa ut av korrespondensen mellan länsstyrelse, miljödomstol och de aktuella fastighetsägarna.

Men huvudpoängen, det vill säga för alla de som inte äger stugor i området och som bara vill nyttja stranden, uppfylldes aldrig.

Under 2006 fick länsstyrelsen in mängder med klagomål från olika privatpersoner om att arbetena inte utförts så att stranden blev tillgänglig för vare sig passage, än mindre som badstrand

Länsstyrelsen påpekade detta för berörda fastighetsägare, men gav samtidigt en utsträckt tidsfrist för arbetet med strandskoningen. En deadline sattes till maj månad 2007.

Men klagomålen fortsatte att strömma in till länsstyrelsen även under åren 2007 och 2008. Denna klagokör fick de sakkunniga på länsstyrelsen att resa sig ur sina kontorsstolar för att med egna ögon spana in verkligheten nere vid branterna intill Stora Frö.

Under tiden hade även Mörbylånga kommun agerat på så sätt att de i den fördjupade översiktsplanen för området, som vann laga kraft i juli 2008, påpekade att ”strandzonen är ett flitigt använt rekreationsområde som ska hållas tillgängligt för bad- och friluftsliv.”

Men länsstyrelsens utsända kunde vid en syn snabbt konstatera att området knappast var ens i närheten av vad man kan kalla tillgängligt.

Länsstyrelsen har nu definitivt tröttnat på löften, förseningar och underliga förslag om trappor och försäkringar från fastighetsägarna om passage via smala tomtsträngar på kanten till rasområdet. Dessutom har man konstaterat två olovligt utlagda bryggor i området.

Hursomhelst, styret på andra sidan bron tar nu till storsläggan:

50 000 kronor i vite på var och en av de fem fastighetsägarna om inte stranden görs tillgänglig för allmänheten inom fyra månader från och med nu. Visar det sig att fastighetsägarna förhalar det hela, kommer ett rullande vite på 20 000 kronor i månaden att utmätas var tredje månad tills dess allt uppfyller de regler och förordningar som gäller för området.

Som lök å laxen vill även länsstyrelsen ha betalt för sitt tillsynsarbete. Det vill säga 800 kronor per timme. Länsstyrelsen beräknar att man lagt en hel arbetsvecka (37 timmar) på stenarna vid Stora Frö-stranden. Just den avgiften får dock de fem fastighetsägarna dela på...