Jurister om JAGS-gate: ”Vare sig begripligt eller försvarbart”

MÖRBYLÅNGA

Juristerna på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)som granskat den så kallade J.A.G.S-affären, eller Mörbylångas eget ”J.A.G.S-gate”, tar sig för pannan och talar om brister av ”allvarlig karaktär” och ”informella maktstrukturer”. Och i kommunstyrelsen talas det om ”rättsligt efterspel”...

För två månader sedan kunde Ölandsbladet avslöja att Mörbylånga kommun agerat som en slags bank åt J.A.G.S-muséet och betalat ut 2,3 miljoner kronor som ett informellt handlån. Pengarna betaldes ut under år 2006, strax innan dåvarande kommunalrådet Saga Sigvardsson (c) skulle överlämna kommunalrådsklubban till Kent Ingvarsson (m). Kommunrevisorerna beställde en revisionsrapport över det inträffade i vilken det riktades skarp kritik mot kommunens agerande.

I rapporten framkom att Mörbylånga kommun hade ”agerat bank utan något underliggande beslut eller avtal”. Dessutom konstaterade revisorerna att det fanns ”allvarliga brister i den interna kontrollmiljön”och att kommunen ”felaktigt påståtts vara stiftelsebildare i ett tjänsteyttrande.”Revisorerna tycket sig också ha upptäckt att ”det funnits en okunnighet om att kommunen agerat bank till J.A.G.S-stiftelsen.”

NÄRA IDIOTFÖRKLARING

Under ett tidigt skede i denna märkliga affär påpekade bland andra Tommy Eliasson (c), ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott, att ”jurister borde se över hela ärendet”. Avdelningen för juridik på SKL har nu undersökt ärendet. Och man kan med fog påstå att kommunrevisorernas kritik mot kommunens försök att slå sig in i bankvärlden inte bara stryks under utan snarare accentueras: ”En kommunrättslig bedömning av det översända materialet visar på ett antal förhållanden av allvarlig karaktär med avseende på brister i beslutsunderlag och internkontroll.”

Tjänstemannen som dåvarande kommunalrådet gav order om att betala ut pengarna får en rejäl skopa: ”För både politiker och tjänstemän gäller det att följa gällande lagstiftning.”Det har i sammanhanget argumenterats för att Mörbylånga kommun lovat att ta sig på ”viss projektadministration enligt överenskommelse med stiftelsen.”De 2,3 miljonerna som skulle hålla J.A.G.S flytande i väntan på pengar från andra håll skulle alltså innefattas i begreppet ”viss projektadministration.” Det anser nu inte SKL:s jurister: ”Att någon roll som kreditgivare av medel avseende andra finansiärers ansvar inte omfattas av kommunstyrelsens aktuella beslut är uppenbart.”

Att kommunens näringslivschef och näringslivssekreterare ”ändå för kommunens räkning attesterat betalning av fakturor från projektet är mot den angivna bakgrunden varken begripligt eller försvarbart.”Det sistnämnda uttalandet får nog anses vara så nära idiotförklaring som en jurist kan våga sig på i tal eller skrift.

FÖRDA BAKOM LJUSET

Kommer då själva stiftelsen J.A.G.S helskinnad undan juristernas granskning? Har stiftelsen något eget ansvar för den uppkomna situationen? (I stiftelsen finns som bekant en rutinerad politiker, Marianne Jönsson (c) med såväl kommun- som riksdagserfarenhet. Och projektledaren, Karin Westberg, har tidigare beklätt rollen som kommunens kultur- och fritidschef. Knappast några amatörer med andra ord.)

SKL:s jurister påpekar att: ”Eftersom det är fråga om ett tvåpartsförhållande måste stiftelsen naturligtvis ha en uppfattning om på vilken grund den kunnat använda kommunen som bank.”Men övriga ledamöter i dåvarande kommunstyrelse, visste de ingenting? Var de helt okunniga om miljonrullningen? Det är frågor som SKL:s jurister inte kan få någon klarhet i – åtminstone inte av revisionsrapporten: ”Om kommunstyrelsen som kollektivt organ rent faktiskt förts bakom ljuset av de personer som på olika sätt aktivt medverkat till kreditgivningen går inte att uttala sig om utifrån den kortfattade revisionsrapporten.”

Vidare frågar sig SKL i just det sammanhanget: ”En fråga som omedelbart infinner sig i denna situation är om och i så fall varför kommunstyrelsens dåvarande ordförande (Saga Sigvardsson (c), red.), som enligt rapporten synes ha varit införstådd med kommunens kreditgivande roll, inte informerat övriga politiker i styrelsen.”

UNIK HÄNDELSE, ELLER...

Den nuvarande kommunstyrelsen klarar sig från allvarligare kritik. SKL:s jurister hävdar att de ”saknar tillräckliga skäl att kritisera”. Däremot måste den nuvarande politiska ledningen allvarligt fundera över om det fortfarande finns, som SKL uttrycker det, ”informella maktstrukturer i kommunen”och hur kommunikationsgångarna i den kommunalpolitiska sfären fungerar.

Speglar den aktuella revisionsrapporten en enstaka unik händelsekedja eller ”en mer strukturell brist i kommunens styrning”? Den sistnämnda frågan är något som SKL:s juridiska avdelning hävdar är ”en fråga som kommunen enligt vår uppfattning har anledning att ställa sig.”Vi vanliga kommunmedborgare funderar förstås över om också vi kan låna pengar i kommunen – räntefritt...