Jägare kritiserar polisen efter utdraget rådjursdrama
KALMARSUND
Slutet för den rådjursfamilj, som förirrade sig ut på Kalmarsunds is i onsdags, blev kvalfullt. Bocken och bockkidet frös troligen ihjäl redan under natten, men geten kämpade in i det längsta mot naturen.
De tre rådjuren väckte stor uppståndelse när de upptäcktes ute på isen cirka en kilometer från land i onsdags förmiddag. Flera var de som stod på stranden vid Möllstorps läge, bland andra Göran och Anne-Christine Ollerstad.
Det känns för bedrövligt att behöva se de stackars djuren duka under, tyckte paret.
KLART ATT DE PLÅGADES
Från Ölandsbron såg bilisterna hur rovfåglarna flockades kring de kämpande djuren, som i sin hjälplöshet inte kunde annat än att gång på gång försöka resa sig, bara för att omedelbart därefter åter halka omkull på isen igen.
Polis och kustbevakning kunde endast konstatera att isen var för tunn att ge sig ut på, men för tjock att tränga igenom med de grundgående båtar som var aktuella.
När skymningen föll på onsdagen fortgick rådjurens hopplösa kamp. Någon gång i mörkret upphörde den dock för två av dem. När dagen åter grydde kalasade havsörnar på bocken och bockkidet.
De frös troligen ihjäl under natten, konstaterar Kalle Hydvall, kommunens skyddsjägare i Färjestaden.
Han tror inte att rovfåglarna gav sig på djuren så länge de levde. Vad som skedde därute vet dock bara rådjuren själva. Vissa vittnen har gjort gällande att de observerat fåglar som suttit och pickat på djuren medan de ännu rörde på sig.
Det är klart att de plågades, säger Kalle.
SVAG IS HÖLL TROTS ALLT
Den is som hade ansetts för tunn på onsdagen, höll emellertid för Kustbevakningens Nicklas Thörn och Per-Arne Arnelind när de beslutade sig för att göra ett försök dagen därpå strax efter lunch.
Men det var lite av en chansning och det är ingenting som säger att vi hade lyckats i går (onsdag). Isen var tunn och gungade rätt bra, så vi fick gå en rejäl omväg. Det var på gränsen att det bar. Utan våra överlevnadsdräkter och Räddningstjänstens hansabräda hade vi inte vågat oss ut överhuvudtaget, berättar kustbevakningsinspektör Per-Arne Arnelind.
Huruvida den flytande hansabrädan fanns tillgänglig redan på onsdagen är något oklart, men Nicklas och Per-Arne var hur som helst inte i tjänst förrän på torsdagen.
Kalle Hydvall tycker att det var tufft av grabbarna att ge sig ut på isen, men är kritisk till polisen, som inte gav tillstånd att skjuta rådjuren från bron och det redan första dagen. Avståndet därifrån var nämligen maximalt 250 meter och för en skicklig jägare med bra kikarsikte, effektivt vapen och rätt ammunition hade det varit hur lätt som helst, anser han.
KÖPER EJ POLISENS SNACK
Men det fick inte skjutas på grund av en påstådd risk för rikoschetter. Den är helt noll där ute, men det begriper inte polisen. Hade man bommat rådjuren skulle kulan inte studsat alls, utan gått igenom isen direkt. Isen var ju bara trefyra centimeter tjock, påpekar den erfarna jägaren, som inte köper polisens snack.
Han ställer sig också tveksam till att rådjuren skulle tagit sin tillflykt ut till sundet på grund av någon räv, som det spekulerats i från lekmannahåll.
Om de varit skrämda borde de sprungit och ramlat närmare land. Det är rätt vanligt att djur ger sig ut på isen.
Rådjursfamiljens öde är grymt och otrevligt, medger han, men berättar att liknande saker inträffar nästan dagligen. Den här gången råkade händelsen utspelas mitt framför ögonen på alla människor, eftersom djuren fastnade intill Ölandsbron. Oftast sker det utom synhåll för mänsklig sympati.
Värst är alla rådjur som blir påkörda av bilister som sedan smiter utan att rapportera in olyckan. Det händer mellan 50100 gånger varje år, säger Kalle och påpekar att detta faktiskt är straffbart.
Denna gång kan dock ingen enskild person lastas förutom möjligen polisen, som inte vågade ta beslutet att förkorta de tre rådjurens lidande. Hade det inte varit för Nicklas och Per-Arne kunde det blivit ytterligare en kvalfull natt för geten (rådjursmamman, reds anm) där ute på isen, fruktar Kalle Hydvall.