Budgetinriktning utan tanke på att ön kan bli en enda kommun

MÖRBYLÅNGA

Mörbylånga kommun har just presenterat något som man kallar budgetinriktning 2009–2011. Man tar med alla parametrar som tänkas kan. Det vill säga allt från skatteunderlag till statsbidrag. Men att Öland kan bli en kommun under perioden har man inte lagt någon vikt vid.

Att tota ihop en budget för en hel kommun är inte det allra lättaste man kan ge sig på. Precis som livet självt är många parametrar väldigt konturlösa och flytande. Konjunkturer kan gå upp eller ned. Folk kan flytta hit eller dit. Statens åtaganden kan ändras med ett plötsligt hugskott från något slughuvud i politikertoppen. Någon sorts framförhållning måste man dock ha även i en liten landsbygdskommun som Mörbylånga (nåja, inte så liten, cirka 13 600 invånare...).

En bestämd ram har man dock lagt: ”Den kommunala utdebiteringen ska vara oförändrad under planperioden - 21,82.” Dessutom vill Mörbylångas beslutsfattare att kommunens kassakista kontinuerligt ska fyllas på genom att kommunen hela tiden gör positiva resultat – minst en procent av skatteintäkterna men helst två procent under kommande period.

STRIKTA TYGLAR

Hur ska man då uppnå detta? Tja, genom att ta till enkla, beprövade (men ofta misslyckade) knep som att besluta om att nettokostnader inte får öka mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessutom måste investeringarna ske med egna medel. Fortsättningsvis ska det vara slut med lånekarusellen. Något som innebär att investeringsutrymmet hålls inom 30 miljoner kronor per år. Det blir således bara max en bollhall om året. De olika nämnderna måste naturligtvis hållas i strikta tyglar, vilket kan ha sina sidor. Säg socialen...

Mörbylånga är nu inte en egen liten finansiell ö i det stora globala ekonomihavet utan förbindelse med omvärlden. I en analys som kommunledningskontoret tagit fram talas det om såväl nationella budgetförutsättningar – gott ekonomiskt utgångsläge, men BNP planar ut under 2009 – som lokala förutsättningar. På det lokala planet ser det hyfsat ut med en nettoökning av befolkningen på cirka 75 personer per år. Något som bland annat får till följd att skatteintäkterna ökar, men även trycket på förskolorna, då många barnfamiljer flyttar till kommunen. Ett fenomen som redan är tydligt i Färjestadsområdet.

INGEN INVERKAN

En detalj på lokalplanet undviker man dock. År 2009, alltså i början av planperioden, är det tänkt att ölänningarna ska folkomrösta. I samband med EU-valet ska vi även säga vår mening om Öland som en kommun. Så är det åtminstone tänkt. Detta borde väl ha åtminstone någon inverkan på det ekonomiska skeendet under perioden.

– Nej, inte mycket. Även om det blir ett klart ja till Öland som en kommun, tar det lång innan den eventuella sammanslagningen sker, säger kommunchef Staffan Larsson.

Men inte längre än till valet 2010?

– Vi säger rent hypotetiskt att det går så fort, så tror jag inte att en sammanslagning får så stora effekter. SCB har visat att det i stort sett blir ett noll-summespel. Det vill säga det ekonomiska förhållandet mellan stat och kommun.

Fast det tror inte andra bedömare som i stället hävdar att Öland blir en hittills oanad tillväxtzon i ett annars stillastående Kalmar län...