650 000 kronor till öländska kvarnar

På tisdagen blev det klart att Öland kommer att få cirka 650 000 kronor till stormskadade väderkvarnar på Öland. För 2006 har länsstyrelsen i Kalmar beviljats en miljon kronor av Riksantikvarieämbetets stormpengar till skadade kulturlämningar i länet.– Två tredjedelar av de pengarna kommer att gå till reparationer av stormskadade kvarnar på Öland, säger länsantikvarien Kjell-Håkan Arnell.

Pengarna kommer som ett välkommet tillskott i arbetet med att bevara ölandskvarnarna, som drog igång i måndags som ett samprojekt mellan Ölands Hembygdsförbund, länsstyrelsen och länsmuséet.

Ölandskvarnarnas framtid var ämnet för måndagskvällens diskussioner när ett hundratal personer träffades på Rydberggården i Algutsrum.

Kvarnintresserade medlemmar från de 32 öländska hembygdsföreningarna och även privata kvarnägare, hade mött upp för att diskutera den kvarninventering som skall göras under våren och sommaren i år. Varje hembygdsförening inventerar sina kvarnar och rapporterar till Hembygdsförbundet som kommer att sammanställa uppgifterna.

– Meningen är att den här inventeringen ska gå djupare än att bara räkna kvarnarna, säger Evert Johansson. Han är ordförande i Ölands Hembygdsförbund som är paraplyorganisation för hembygdsföreningarna på Öland. Han är med i den kommitté som valdes av ordförandekonferensen i somras. I kommittén ingår fem representanter för hembygdsföreningarna och dessutom Jan Westergren, länsmuséet, Kjell-Håkan Arnell, länsantikvarie och intendenten på Himmelsberga, Anders Nilsson.

– Det är värdefullt att ha tillgång till experthjälp i gruppen, säger Evert Johansson. Vi vill försöka dokumentera exempelvis kvarnarnas historia, ålder och konstruktioner och även fotografera dem. Resultatet samlar vi i en databas och målet är att den ska kunna läggas ut på nätet och hållas uppdaterad framöver.

Kommittén håller också på att ta fram en kvarnmanual. Det ska bli en praktiskt inriktad skrift som beskriver hur en kvarn är uppbyggd och hur den ska underhållas för att bevaras. Länsstyrelsen står för kostnaden för skriften som är till för vårdarna.

– Det är ett led i att föra över kunskap till kommande generationer, säger Evert Johansson. Det blir allt färre som är kunniga i det hantverk det är att underhålla en kvarn, laga den och göra nya delar när de går sönder.

Därför planerar vi också utbildningar för att föra kunskaperna vidare, väderkvarnarna ligger ölänningarna varmt om hjärtat.

– Efter inventering och bedömning av det ekonomiska behovet ska vi gemensamt gå igenom olika möjligheter till bidrag från fonder, olika myndigheter och eventuella EU-bidrag, säger Kjell-Håkan Arnell.

– I slutet på 1600-talet inventerades Ölands väderkvarnar av staten och därför vet man att det då fanns ungefär lika många som idag, berättar Evert Johansson. På 1800-talet hade väderkvarnarna på Öland sin storhetstid. Många gårdar malde mjöl i egen kvarn och det fanns då ca 2000 kvarnar. Den senaste inventeringen gjordes 1991/92, och då fanns cirka 350 kvarnar. Av dem ägs 130 av hembygdsföreningarna och vårdas som kulturminnen.

Att väderkvarnen var självklar i 1800-talets vardag beskriver Carl Areskog som nedtecknat allmogens definition av en öländsk väderkvarn: ”E´vä´erkvarn ä´ e´ litet fyerkanti´t hus, som står på e´ ben. Bakantess har den e´ lång svans´ å framantess har den fyer vinga´ . Å di där vinga pintler å snurrer - bara de´ ä´ vä´er - å så blir de´ mjöl.”

Ölands Hembygdsförbund bildades 1953 och är i dag paraplyorganisation för öns 32 hembygdsföreningar med 11.212 medlemmar.