Livet ett pussel

Tycker mig notera att allt fler verkar koppla av inför julen. Den där riktiga julstressen har inte märkts av i år. Det verkar som en ny tid har tagit sina första stapplande steg då människor talar mer om hur man firar jul än om allt som ska göras.

Hur ska du fira jul?

Är allt som förr, samma människor, samma placering vid bordet?

För många innebär julen ett stresspåslag av en annan sort än den traditionella kopplat till antalet julklappar och allt som ska lagas och förberedas inför högtiden. Det kan vara en saknad efter en nära som lämnat oss, en havererad familj med nya halvsyskon, före dettor, nya män och kvinnor vid bordet.

En mycket underlig jul firades för många Herrans år sedan då en skilsmässa hade ställt allt på ända. Mor och jag firade hos en gammal moster vi aldrig hade firat med förut. Det kändes underligt men ändå tacksamt och ombonat och alla var nog lite ledsna fast vi gjorde så gott vi kunde. Framåt kvällen var det ett Herrans liv i trappan utanför och in kommer min då 17-åriga kusin alldeles uppriven. Hennes kille hade gjort slut och hon grät floder på julaftonskvällen.

Men inte nog med det. Framåt natten är det liv i trappan igen och in kommer en person som vi sällan hade kontakt med och han var inte nykter. Inte på något vis. Ja, den julen det är en jul att minnas. Så här i efterhand kan vi skratta åt det. Den gick till minnenas bank som mycket speciell, lite mörk i kanterna men ändå så full av värme.

VAD GÖRA?

Inhandlade häromdagen ett nytt yatzy. För det är bland det roligaste som finns bortsett från skitgubbe, plockepinn och klickado.

Till detta adderades ett pussel om 2000 bitar som kostade många sköna hundralappar men som var så otroligt vackert.

Starkt blåa arapapegojor, lejon, tigrar, giraffer, noshörningar, lemurer, ja jordens alla djur. Och där finns avbildat Noa och hans familj.

I en ljusblåmild bakgrund skymtar som en hägring arken, en ark av goferträ inredd med olika rum som skulle bli deras tillflykt när Gud lät det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter som det berättas i bibelns inledning i första Moseboken.

Nu är det ju inte så att alla är troende, men för den som inte är Kristen kan det ändå finnas en poäng att använda sig av Bibelns berättelser som bilder för hur vi ska bete oss och om hur den svenska kristna traditionen har uppfostrat oss i många hundratals år. Bilden av Noaks ark handlar främst om ondska och egoism bland människor. Men där fanns några schyssta typer och Noa var en av dem, oförvitlig och rättfärdig.

När Gud nu låter all ondska översvämmas på denna jord blir bara denna schyssta kille kvar och det var hans söner som klev ur arken, Sem, Ham och Jafet och enligt bibelns berättelse är det från dem som jordens alla människor härstammar.

Klart att det känns mycket som inavel, men tolkningen blir väl den att människan är god, härstammar från gott och vill gott.

Det känns speciellt trevligt att lägga just ett sådant pussel i juletid. Men framför allt är pusslet därhemma på bordet en anledning till att kanske någon av tonåringarna vill lämna datorer och sina rum för en stund för att kring några tillsågade träbitar vistas i gemenskap. Vi ska sitta vid ett köksbord fullt av kantbitar som bildar ramen kring arken, en blå hög som ska bli himmel, en mörk hög som blir till en pinjeskog och en ljusblåmild hög som blir till den himmel som så många hoppas på.