Ledare: ”När Degerhamn testas i Löttorp skapas levande landsbygd!”
Satsningen kallas Degerhamnsmodellen. Och i just Degerhamn beskrivs pilotprojektet hittills som ”lyckat”.
Hemtjänsten på södra Öland gick på knäna. Personalstyrkan var underbemannad och nyrekryteringar misslyckades. Det drastiska försöket att sänka arbetstiden med bibehållen lön gav effekt. Kommunen har kunnat nyanställa sex personer till hemtjänsten i Degerhamn. I sammanhanget en enorm förstärkning.
Nu sprids försöket till norra Öland. Åkerbohemmet i Löttorp har brottats med samma bekymmer som hemtjänsten på södra Öland. Förhoppningen är att Degerhamnsmodellen kan vara lösningen också i Löttorp.
”Vi bör vara överens om att något måste göras för att rädda verksamheten i våra öländska ytterområden.”
Jo, visst följs försöken med viss nervositet. Någon har oroligt beskrivit försöket som kortsiktigt, att den frusne kissar i byxan för tillfällig värme. Det där vad försöken för med sig, om andra yrkesgrupper, enheter och verksamheter också börjar ställa liknande krav?
Bättre med en rejäl löneökning på minst 5 000 kronor i månaden har sina förespråkare. Och ja, lönemässigt är undersköterskor traditionellt lågavlönade.
Men vi bör vara överens om att något måste göras för att rädda verksamheten i våra öländska ytterområden. Personligen tror jag yrkesgruppen föredrar arbetstidsförkortning före lönepåslaget. Det är i vart fall de signaler jag snappat upp.
Om vi ska generalisera så är undersköterskor omhändertagande människor. Det innebär att efter avslutad arbetsdag så är det andra människor i undersköterskans liv som också tas om hand - föräldrar, familj, barn. Stressen att hinna med är den värsta fienden.
Projektet ska bli mycket spännande att följa i det långa perspektivet. Kan ”Degerhamnsmodellen” leda till ökad inflyttning i våra öländska ytterregioner? Det finns indikationer på det. De sex nyanställda vid hemtjänsten i just Degerhamn beskrivs ”komma utifrån”.
På sikt skapar det både skattekraft och en levande landsbygd. En vinn-vinn.
