Ledare: ”Knarkbrotten har blivit vardag på Öland också”
Det är sen måndagseftermiddag, klockan har passerat 16.30. Temperaturmätaren visar på åtta minusgrader. Biljettappen strular som vanligt.
Buss 101 rullar ut från Borgholms busstation. Det immar på glasrutorna. Bussen är fylld till knappt en tredjedel.
För egen del sjunker jag snabbt ned i senaste SVT-avsnittet av Historien om Sverige på mobiltelefonen. Mellan Konsum och Ica uppfattar jag någonstans i ögonvrån tumult längre bak i bussen.
”Aj, han sparkar mig. Stanna bussen!”
En gråklädd man i 55-årsåldern rusar fram i bussgången. Sneglar bakåt och ser en man i 35-årsåldern med en tydligt simmig blick. Jag är ingen expert, men sättet som 35-åringen rör på sig framstår som extremt påtänt.
Sedan tar busschauffören över. Han hanterar situationen med en vana som imponerar. Bussen stannas vid Rosenfors. Över telefon tillkallar chauffören polis. Och under väntan så går chauffören bakåt, manar sedan med barsk röst den misstänkte misshandlaren att sitta still bak i bussen.
”Det vardagsnära knarket. En notis av många i vimlet.”
Vi övriga bussresenärer kan hoppa av efter någon halvtimme och ta nästa buss. Läser senare min kollegas tidningstext om att 35-åringen gripits av polis, misstänkt för ringa misshandel och ringa narkotikabrott.
Det vardagsnära knarket. En notis av många i vimlet.
Varje notis tidningen publicerar relaterat till ett knarkbrott brukar följas av någon som manar till att legalisera knarket. ”Låt poliserna ägna sig åt vettigare ting”, sägs det.
Argument lyfts fram, om att göra det tillåtet att knarka skulle minska den organiserade brottsligheten. Jag kan för lite om knark för att kunna analysera sådana argument.
Det jag däremot med bestämdhet kan säga är att jag aldrig kan vara okej med vad knarket gör med en människa.
Visst, ruset som alkohol orsakar människor spelar också roll i brottsutredningar. Men det går ändå inte att mäta sig mot hur den knarkpåverkade personen uppträder i alla de förundersökningar som tidningens journalister kan ta del av.
Polisen varnar för hur knarket breder ut sig över Öland och hur allt yngre pojkar och flickor dras in i drogproblematiken. Vi ser vad drogerna för med sig på Storgatan, Köpstaden och ibland också som i måndags eftermiddags på buss 101 vid Rosenfors busshållplats.
Det går inte att blunda för vad knarket ställer till med i människornas liv.