Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ledare: Ett år med corona

Nu har coronapandemin dominerat våra liv i ett helt år.
Covid-19-provtagning i Borgholm.
Covid-19-provtagning i Borgholm.
Foto: Kenth Jönsson
Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

Tänk i februari 2020, så lite vi visste om framtiden. Det var då många av oss planerade för en framtid fylld av resor, fester och social samvaro.

Här på Ölandsbladet planerade vi för en sommar präglad av konserter som skulle locka storpublik. Redan i februari började vi fundera på de turisttidningar vi ger ut under sommaren och vilket innehåll de skulle ha.

En månad senare var läget ett helt annat.

Det finns mycket att fundera kring coronapandemin. Har Sverige gjort rätt? Eller borde vi gjort på ett annat sätt? Borde vi stängt ner samhället helt istället för att förlita oss på folks förmåga att leva enligt de rekommendationer som håller smittan nere?

Inom den svenska mediebranschen kommer mycket av efterspelet kring corona att handla om hur vi egentligen rapporterade. I pandemins inledande skede var medierna lojala mot de budskap som kom från Folkhälsomyndigheten och regeringen.

En ny rapport från Göteborgs universitet, gjord av forskarna Marina Ghersetti och Tomas Odén, visar på detta.

Man konstaterar att rapporteringen kring corona i inledningen var väldigt omfattande, men att det inledningsvis saknades en kritik debatt. Alla litade på Anders Tegnell, som kom att personifiera den svenska strategin.

Det blev alltså en journalistik mer för nationell samling i en kris än normalt nyhetsjagande.

Nu är det väl i och för sig inget konstigt med att sätta sin tillit till landets expertmyndighet. Men efterhand som året gått har kritiken växt och fler och fler pekar på våra nordiska grannländer som goda exempel på hur pandemin hanterats.

Vi har alla drabbats av coronapandemin. Vissa mer än andra – alltför många svenskar har fått ta farväl en nära anhörig. Många covid-sjuka har känt av sjukdomen under många månader.

För de yngsta i samhället sätter pandemin också spår. Bris årsrapport visar att coronapandemin förde med sig psykisk ohälsa, familjekonflikter och övergrepp. Att nu Folkhälsomyndigheten talar om att vikten av att prioritera barns och ungas fysiska och psykiska hälsa efter pandemin känns som rätt steg.

Det har gått ett år sedan coronapandemin fick sitt grepp om Sverige och världen. Vaccinationerna ger hopp om framtiden. Men tills dess får vi fortsätta hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om vi är sjuka.

Läs mer