Ledare: ”Absolut nödvändigt med skyddsjakt på skarv!”

Den skyddsjägare som tar på sig ansvaret att skjuta skarvar får tyvärr finna sig i att sitta i skiten på flera olika sätt.

Publicerad 16 februari 2022

Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

På tio år har skarvstammen i Kalmarsund tredubblats. ”Det är klart att det påverkar fiskebeståndet”, skriver Ölandsbladets ledarredaktion, som fullständigt ställer sig bakom länsstyrelsens besked om skyddsjakt på skarv.

Ämnet, att skjuta fåglar, tycks känsligare än annan form av jakt med samma mål - att reglera en stam.

Vi gör det med älgar och vi gör det med rådjur, bara för att nämna två exempel. Men skarven? Då öppnar sig åsiktskorridoren.

Annons

Den som följt skarvens utveckling och den debatt som det medfört vet att Kalmars länsstyrelse haft en het potatis på bordet i många år. I veckan meddelade länsstyrelsen genom ett pressmeddelande att beslut tagits om skyddsjakt på storskarv inom Kalmar län under åren 2022-2024.

Det handlar om 2 900 skarvar, vilket innebär drygt fem procent av beståndet inom länets brackvattenområde. Skarvarna kommer alltså INTE att skjutas bort om nu någon trodde det. I stället är länsstyrelsens beslut en räddningsaktion för att freda gädda och abborre längs våra kuster på Öland och i övriga Kalmar län.

Det är inget lättvindigt beslut att tvingas skjuta bort skarvar, som ju faktiskt är en fridlyst fågel. Men till och med BirdLife, vilka själva beskriver sig som ”skarvkramare”, ser det nödvändiga i skyddsjakt under länsstyrelsens förordnande.

” I slutändan hoppas vi så klart att såväl husägare som fiskare, fiskebestånd och fåglar ska kunna existera i någorlunda harmoni”, skriver BirdLife på sin hemsida.

”Man kan faktiskt kalla sig naturvän och ändå förorda skyddsjakt på skarv. Eller kanske just därför!”

Under slutet av 1800- och i början av 1900-talet var skarven utrotad i Sverige. På 1940-talet började skarven komma tillbaka i mindre skala och då främst till Kalmarsundsområdet. 1985 häckade 1670 par runt Kalmarsund. Sedan dess har alltså antalet skarvar i Östersjön och främst kring Kalmarsund exploderat. Bara under åren 2012-2018 så tredubblades antalet skarvar i Kalmarsund, klart att det ger effekter på andra djurarter såsom fisk.

Idag beräknas vi ha 70 000 skarvar i Östersjön, men Kalmarsund som något slags epicentrum. Att myndigheterna med länsstyrelsen i spetsen tvingas till skyddsåtgärder måste vi förstå.

Man kan faktiskt kalla sig naturvän och ändå förorda skyddsjakt på skarv. Eller kanske just därför!