Här är ju jättebra
Människor har i alla tider velat utforska sin omvärld. Givetvis. Landar du på en öde ö, lagom stor drivs du av att upptäcka den, gå runt den, nå den yttersta spetsen, komma högst upp på toppen.
Vi drivs av en kraft som kommer inifrån vårt innersta att ta reda på, kartlägga, sortera och ha koll på läget.
För dryga hundra år sedan gav sig modiga ölänningar ut över Atlanten. Inte för att utforska utan för att söka sin överlevnad.
Väldigt ofta handlar vårt moderna samtida samtal om den senaste resan som företagits. Det handlar om guldkanten i tillvaron inte sökandet efter inkomster och mat på bordet.
Vi samtalar om hur vädret var på Kanarieöarna eller Thailand, om spännande utflykter som gjorts och om klarblåa vatten, god mat och nöjesutbud.
Handlar det inte om resan som gjorts någon månad tidigare så handlar det om en förestående utflykt till Mallorca eller Italien. Med drömmande blick längtar människor någon annan stans, sparar och gnetar för att ha råd.
Dessa drömmar delas inte av alla. Vad är det för fel på att vara hemmavid? Ta cykeln, en promenad, eller för den delen bilen till en badstrand vid Lökenäs eller Sandby. Ska man slå på stort kan det bli en heldagsutflykt så långt bort som Ronneby brunn.
Varför ska man vara någon annan stans för att få den ultimata semesterlyckan. Varför ska man dundra iväg med en jumbojet, som dessutom är en miljöförstöring som heter duga?
Här är ju jättebra hemmavid. Det går ju att ta en hotellnatt i Köpenhamn om annat språk önskas.
Kan det vara generna från den öländska östra sidan som gör sig påminda i detta ointresse av att åka bort? Där levde en gång en man som är mycket bekant. Han och hans hustru hade beställt en resa till Gotland men den helgen då det skulle bära av blåste det så att färjeturen blev inställd.
De kom aldrig iväg, hade just heller aldrig varit någon annan stans. Men de var lika förnöjsamma för det. Här är ju jättebra. Varför ska lyckan sökas på annan plats när allt viktigt trots allt finns på så nära håll.
Än mer spännande är att resa genom att möta andra människor. Att lära känna en ny person slår ut vilken Thailandsresa som helst. En ny vän ger mer livsglädje, kunskap och perspektiv än en vecka i Italien. Fast så tycker inte alla. Tur att det är olika.