Gamla brott glöms inte bort

År 2010 togs preskriptionstiden för mord och dråp bort. Därför kan en mördare aldrig känna sig säker – nya fakta kan göra att brottet får sonas även om det gått många år sedan det utfördes.

Publicerad 26 januari 2019

Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

I december meddelade polisens kalla fall-grupp i polisregion Syd att de tar nya tag för att lösa gamla ouppklarade mordfall.

De hoppas att vittnen som tidigare hållit tyst nu ska träda fram och berätta vad de vet.

Annons

När man funderar kring kalla fall handlar det naturligtvis i första hand om att få tag på den skyldige. I vissa av de fall som presenterats av kalla fall-gruppen för Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Skåne län är det säkert så att brottet rent polisiärt är uppklarat. Man vet vem som gjort det, men kan inte leda det i bevisning.

Då kan ett nytt tips ge den sista pusselbit som behövs för att fallet ska vara löst och redo för domstol.

Men när det handlar om kalla fall är de anhörigas situation också i fokus. Tänk att behöva gå år efter år utan att veta vad som hänt sin anhörig? I en del fall finns det inte ens en grav att gå till – kroppen har aldrig återfunnits.

Kalla fall-gruppens arbete är i mångt och mycket ett arbete för de anhöriga. Att kunna ge dem ett svar: vad var det som hände, vem var det som gjorde det? Inte mycket är mer värt än det.

I dagsläget finns cirka 130 fall av ouppklarade mord eller dråp som har skett i polisregion Syd.

Av dem är några fall från Öland med på den lista som presenterats av kalla fall-gruppen: Annelie Ojonen som försvann från sitt hem i Hässleby 1997 och paret Bertil Sandin och Barbro Karlsson som mördades i Byxelkrok 2006.

Angående fallet Ojonen har ju polisen redan fått in del tips om de bedömer som intressanta. Det är bara att hoppas att den som vet något hör av sig till polisen. Det finns egentligen inga ursäkter att hålla tyst om man sitter inne med viktig information.

Tänk om det vore din egen släkting eller gode vän som utsatts för en brutal händelse. Hur skulle det kännas att inte få veta, att aldrig få svar, att kanske inte ens ha en grav att gå till.

Johan Theorin lyckades skickligt i sin debutdeckare ”Skumtimmen” att sätta ord på hur de anhöriga drabbas av ett brottsfall. I boken kom sanningen fram. Vi får hoppas att många av de olösta mord som kalla fall-gruppen nu presenterat också får sin lösning.