Annons

Gamla bakom lås och bom

Ledare • Publicerad 8 maj 2009

Hur svårt kan det vara? När vi tittar i backspegeln kommer vi att konstatera att samhället vid den här tiden var alldeles förskräckligt underutvecklat när det gäller vården av våra gamla pensionärer.

Det finns en lag om att kor, hundar och hästar, samt för intagna inom kriminalvården, ska få vara ute och få frisk luft varje dag. Om exempelvis lantbrukaren inte sköter sina åtaganden kan det i de allvarligaste fallen till och med handla om straff i form av fängelse i upp till två år. Djurskyddslagstiftningen skyddar djuren på ett starkare sätt än vad gamla människor skyddas genom svensk lag.

Annons

Många riksdagspolitiker tycker att det känns ovärdigt att lagstifta om en miniminivå för äldres möjligheter att få frisk luft.

Men om den svaga formuleringen ”skälig levnadsnivå“ gör att det finns gamla människor som inte har kommit utanför dörren på tre år är det väl dags att sluta tänka ovärdigt för vad kan vara mer ovärdigt än att sitta fången på demensboende bakom lås och bom.

Det politiska snacket om värdegrund, sträva efter och målsättning är för klent. Det är socialtjänstlagen som ska försäkra de boende ”en skälig levnadsstandard”. Men vad det betyder varierar. Vissa äldreomsorgschefer tycker till exempel att det då kan räcka med en promenad i månaden eller mindre.

Socialtjänstlagen är en ramlag där det står att man ska ta hänsyn till de individuella behoven. Den borde justeras så att det skapas ett golv för vad som ska vara den lägsta nivån på hur en gammal människas behov ska uppfyllas.

För vi vill väl inte att det ska låta som i Uppdrag granskning som sändes på torsdagskvällens sena timma när en gammal kvinna beskrev sin situation: Rummet hon bor i går under namnet ”cell 77”. Här känner hon sig ensam i väntan på ingenting. Hon spelar piano och skriver insändare och dikter för att fylla ensamheten.

”När morgonen kommer börjar jag åter vandra mot ett fjärran ingenting. Bara mot en evig längtan efter nånting.“

Lagstifta och det nu. Vem vet hur många äldre som inte kommit ut i den öländska friska luften det senaste året? Är det 1 stackars människa eller 100 personer? Det kan vi inte veta eftersom deras röster inte hörs utanför rummets fyra väggar.

Ett frivilligt försvar

Citat: ”Många är positiva till militär grundutbildning. Det är därför en övergång till rekrytering på frivillig grund är möjlig. Det rekryteringsbehov Försvarsmakten ser framför sig är omkring 4000 personer per år, som sedan bidrar med sin kunskap och erfarenhet under längre tid än idag. Det behovet klaras utan plikt. Då är det svårmotiverat att dussintals unga fortfarande fängslas varje år för att de inte vill.“

Så tycker Sten Tolgfors, försvarsminister.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons