Färjan till för hela ön
Och så har en nygammal epok inletts på Öland och i Färjestaden.
Den nya färjan har gjort sin premiärtur i åska och hagel vi hoppas det inte var ett dåligt omen.
Idén med en cykelfärja har kämpats fram ända till målsnöret av Färjestadens företagsgrupp, där särskilt Lotta och Carina Sjöberg varit de drivande krafterna. Företrädare för Mörbylånga och Kalmar kommun ska givetvis också ha en eloge för att de vågat satsa pengar i äventyret, vilket även Trafikverket gjort. Att Trafikverket går in med pengar ser vi som dock som en självklarhet.
När den första säsongen är till ända i slutet av augusti kommer förstås projektet att utvärderas. Givetvis hoppas vi att projektet snurrar runt utan allt för stora avbränningar. Men av vad vi förstår så är driften utlovad till att vara i åtminstone tre år framöver. Möjligheterna till att färjan sätter sig som en naturligt inslag i kommunikationerna mellan Öland och fastlandet är således inte försumbar.
I sammanhanget kan vi dock inte låta bli att förundras över Borgholms totala ignorans av färjeprojektet. Den södra ö-kommunen satsar 250 000 kronor per år i tre år framöver. Likaså gör Kalmar. (Trafikverket pungar ut med en halv miljon per år). Och Borgholm en kommun på samma ö? Inte en krona. Inte ens ett uppmuntrande tillrop.
Det verkar som om det politiska entouraget uppe i den norra ö-kommunen inte tror att de lever på en ö.
Färjan är givetvis inte en angelägenhet enbart för Färjestaden och Kalmar, utan för turistnäring och fastboende på hela ön.
***
Och så noterar vi att Maud Olofsson gjort sitt. Vi har redan tidigare påpekat i denna spalt att loppet nog varit kört för henne.
Redan i april gick några profiler inom Centerpartiet, däribland Fredrick Federley, ut offentligt och i det närmaste krävde Olofssons avgång. Hon hävdade å sin sida att hon minsann tänkte fortsätta så länge det var roligt.
Men nu har det roliga alltså tagit slut.
Maud Olofsson har dock inte gjort några större tabbar, eller burit sig klantigt åt på ett uppseendeväckande sätt. En sak har hon dock inte klarat av under åren i allianssällskapet att stå upp för Centerpartiets integritet. Visst, hon har pratat vitt och bett om småföretagarproblem och annat allmängods, men någon direkt profilfråga har hon och partiet inte kunnat landa i. Något som för övrigt även gäller KD.
Vem kommer då att efterträda Maud Olofsson när partiet har sin årsstämma i september?
Fyra namn visslar för närvarande runt i skvallerrymden:
nuvarande it-minister Anna-Karin Hatt, Annie Johansson (som arbetade fram partiets eftervalsanalys), landsbygdsminister Eskil Erlandsson samt miljöminister Andreas Carlgren.
Vi har tidigare lyft på Hatt som trolig kandidat till posten som ny Centerledare. Enligt bookmakers som spekulerar i ärendet ligger också hon bäst till (2,50 gånger pengarna på Unibet). Gillar ni att spela högt och osäkert kan ni sätta en slant på någon gammal centerhövding. Torbjörn Fälldin ger till exempel 75 gånger pengarna. Just Fälldin lyckade för övrigt lyfta Centern till att bli det största borgerliga partiet (valet 1973) med över 25 procent.
Ljuva centerdrömmar...
