Olympiska spel när de är som bäst – hemma runt soffbordet

SPELTEST

Sändningarna från Turin går mot sitt slut, men OS behöver inte vara över för den skull. För oss som vill förlänga nöjet finns både dataspel och mer traditionella frågesportspel. Ölandsbladet har testat två av dem.

Lagom till vinter-OS kom Torino 2006– det officiella dataspelet för vinterspelen i Turin. Här kan man själv bli sin egen olympier och utan risk för träningsverk eller idrottsskador utöva en mängd olika grenar: utförsåkning (störtlopp, super-G, storslalom och slalom), backhoppning (90- och 120-metersbacke), skridskor (tre olika distanser), längdskidåkning, skidskytte, bobsleigh (två- och fyrmannabob), rodel och nordisk kombination.

En liten besvikelse är dock att svenskspecialiteten curling saknas, liksom nyare vintersporter som freestyle och snowboard. Då får man istället försöka få tag på det ett par år gamla spelet International Winter Sports, där allt detta återfinns. Vi som redan fått abstinens efter OS-hockeyn har ju alltid NHL 06 (med såväl internationella lag som elitserielagen) att tillgå.

TÄVLA SOM OLYMPIER..

De alpina grenarna är den stora behållningen i Torino 2006, med följsamma skidåkare som kontrolleras utan massa krångliga knappar. Bara att svischa sig utför branten och njuta. Det går även att få pilar som visar vägen mellan portarna, vilket underlättar ännu mer.

Enkelheten är genomgående i alla grenar, förutom möjligen skridskor och bobsleigh. Det kan vara lite svårt att hitta rytmen i skären och att färdas i en bob nedför en smal isränna i ett rasande tempo är verkligen en lek med marginalerna. Men det skall ju vara en viss utmaning att tävla i OS.

Miljöljudet är realistiskt och grafiken en fröjd för ögat, inte minst i längdskidåkningen. Det vackra artificiella vinterlandskapet uppväger nästan tristessen som riskerar att smyga sig på när man pustar fram i spåret. Att det är svårt att se om det är flackt eller uppför gör det dock svårt att disponera krafterna rätt, vilket inte är minst viktigt i skidskyttet.

Nordisk kombination kunde gott ha fått stå tillbaka för exempelvis curling, eftersom det bara blir ännu en upprepning av backhoppning och längdskidåkning. Men det huvudsakliga minuset med Torino 2006 är dock att man bara kan spela en i taget, trots att spelet är avsett för upp till fyra deltagare. Med split screen-teknik (delad TV-ruta) hade onekligen längdskidåkningen och skidskyttet blivit betydligt mer spännande.

...ELLER FINN SVAREN

Dvd-spelet The Olympic Game, som släpptes redan 2004, handlar snarare om kunskap än om fingerfärdighet. Här ges verkligen tillfälle att briljera med sina OS-kunskaper.

Det är lätt att tro att detta bara är ett spel för ”sportnördar” och kalenderbitare. Så är dock inte alls fallet. Visst hjälper det om man lagt en eller annan olympier på minnet, och att man något så när följt vinter- och sommarspelen under åren. Men The Olympic Game är en lagom blandning av kunskap och tur.

Frågesporten är uppdelad i grundspel, semifinal och final. I grundspelet skall man få ihop de fem olympiska ringarna, genom att finna frågekortens svar i kategorierna vinter-OS, sommar-OS, OS-historia, svenskt i OS och OS-kuriosa. Den som slår en sexa kan även utmana en motståndare på en dvd-fråga i form av en bild eller ett filmklipp och på så vis stjäla, eller förlora(!), en ring.

När ovanstående kategorier är avklarade är det dags att försöka erövra medaljerna, först i semifinalen där man belönas med ett brons och ett silver om man klarar de två dvd-frågorna i respektive valör. Dessa måste dock erövras i rätt ordning, så här kan man snurra runt länge och väl om inte tärningen går ens väg – allt medan motståndarna kommer allt närmare.

Slutligen hägrar finalen. Kampen kan bli hård in i det sista – för det finns bara en medalj av den ädlaste valören.

SUBSTITUT EFTER OS

Men även om man blir utan guld har man ändå haft stor behållning av alla intressanta fakta, kuriosa och filmklipp, som både väcker gamla minnen och nyvunna kunskaper. Dessutom är ju det viktiga inte att vinna, utan att deltaga, som de moderna olympiska spelens fader Pierre de Coubertin en gång sade.

Betyget kan bara bli högsta möjliga för The Olympic Game, som hamnar överst på prispallen. Sport i alla dess former intresserar de flesta, och OS nästan alla. Kanske kan man önska att spelet innehöll ännu fler frågor, men 324 kort med 1 620 frågor och 500 dvd-frågor räcker ganska långt.

Dessa två spel låter sig av uppenbara skäl inte jämföras. Xbox-utgåvan av Torino 2006 får fyra olympiska ringar (av fem möjliga). Insidan håller med råge vad utsidan lovar, vilket sällan är fallet med dataspel. Men en ring faller bort med tanke på det något enahanda valet av grenar och det faktum att det inte går att spela flera samtidigt.

Klart är att båda spelen, var och ett på sitt sätt, är ett utmärkt substitut för oss som halvt desperat letar efter ting att fylla det gigantiska tomrummet efter OS.