Nybildade kvarnföreningen vill rädda det öländska varumärket

SKOGSBY

– Ska vi bilda Ölands kvarnförening? Frågan ställdes av Kent Ingvarsson som var ordförande för stormötet på Ölands folkhögskola häromkvällen. Ett rungande Ja! blev svaret.

I dag finns det 345 väderkvarnar på Öland, varav omkring 30 är ”rena vrak”. De senaste 150 åren har antalet minskat med omkring 10 kvarnar per år. Det berättade Kennerth Gustafsson som tillsammans med Monica Orthagen från Torslunda hembygdsförening födde idén om att bilda Ölands kvarnförening. Deras tanke var att föreningen skall erbjuda kunskap till såväl hembygdsföreningar och privatägare om hur man skall vårda kvarnarna. Men också ta tillvara och föra vidare den kunskap som finns, om de gamla byggnaderna. Kvarnarna skall för övrigt benämnas maskiner, enligt sakkunskapen.

KUNSKAP OCH ERFARENHET

Till stormötet på Ölands folkhögskola kom kvarnvänner från hela Öland för att få veta mer, diskutera för- och nackdelar och komma överens om att bilda en kvarnförening eller ej. Monica Orthagen presenterade syftet med föreningen. Huvudsyftet är som en självklarhet att bevara de kvarnar som finns kvar. Två tredjedelar av kvarnarna finns i privat ägo, och hon menade att de har det svårt att finna samlad kunskap om hur de skall vårda sina kvarnar. Inom hembygdsföreningarna, som äger resterande antalet kvarnar, är det lättare att finna kunskap och förmedla den till varandra.

Bland övriga syften med föreningen är att bidra med samlad kunskap, att öka intresset för kvarnarna – inte minst bland nya målgrupper och yngre. Att erbjuda kurser för exempelvis sommarboende kvarnägare kan vara ytterligare en uppgift. Kennerth Gustafsson berättade allmänt om problem som kan uppstå med kvarnarna om de inte vårdas regelbundet. Vingarna är särskilt känsliga, sa han, men även gångåsen och kvarnhästen. Den vanligaste kvarntypen på Öland är stubbkvarnen byggd helt och hållet i trä, där den så kallade Kvarnkungen vid landborgen öster om Färjestaden är norra Europas största. På ön finns också ett antal holländska kvarnar byggda i sten, den mest kända finns i Sandvik.

Under frågestunden fick publiken veta att av de 345 kvarnarna är det idag fyra som är fullt brukbara. Bland den stora publiken fanns många frågor och synpunkter. Några av dem menade att det inte är nödvändigt med en särskild förening.

KOMMITTÉ ELLER FÖRENING

– Ölands hembygdsförbund har ju en kvarnkommitté, som gör ett förnämligt arbete. Det får inte glömmas bort, sa Kristina Wågesjö som är ordförande för Algutsrums hembygdsförening och passade samtidigt på att harangera kommitténs ordförande Evert Johansson.

Evert Johansson sa för sin del att det enligt honom inte behövs fler organisationer och sammanträden. Han fortsatte med att varna för att eventuella kurser och andra utbildningar skulle bli alltför ytliga om de bara genomförs över en helg under sommaren.

– Det kostar pengar att genomföra allt det som beskrivs, var skall de komma ifrån, frågade Ing-Marie Samuelsson från Föra hembygdsförening.

Den sista frågan föranledde mötesordföranden Kent Ingvarsson, tillika kommunalråd i Mörbylånga, att berätta om ett nytt EU-stöd, det så kallade Leaderprojektet som finns inom Mörbylånga och Borgholms kommun tillsammans med Kalmar yttre kommundelar.

– Tillsammans finns det 10,5 miljoner och det är upp till er att komma med idéer och ta tillvara de resurserna. Kontakta kommunens näringslivskontor så hjälper de er tillrätta, sa han med iver och glöd.

När kvällen gick mot sitt slut ställdes så frågan om bildande om kvarnförening och ett tydligt ja avgjorde saken. Som en följd av det valdes så en interimstyrelse som inför årsmötet i slutet av månaden skall förbereda ytterligare formaliteter. Till ordförande i interimstyrelsen valdes Kennerth Gustafsson och övriga ledamöter blev Inge Karlsson, Åke Nilsson, Per-Olof Ohlsson, Erling Andersson, Monica Orthagen, Nicke Edwall.