Modern tusenårig stenindustri

MYSINGE

När tar stenen slut? Det är den vanligaste frågan som Jan Michaelsen får när han möter allmänheten. Så också på Stenens dag vid Mysinge stenhuggeri på södra Öland dit omkring 200 personer kom i lördags eftermiddag för att få veta mer om den öländska stenens historia förr och nu.

– Jag svarar alltid aldrig, säger Jan Michaëlsson, geolog vid Högskolan i Kalmar. Stenen kommer att räcka i många tusen år. Var och hur mycket sten som får brytas kontrolleras noga genom så kallade täkttillstånd och det finns näst intill oändliga mängder att ta tillvara.

På Öland finns en modern industri som arbetar med ett material som har en mångtusenårig historia.

– Den sten jag arbetar med idag kanske formades på istiden, det är en märklig känsla, säger Peter Martinsson som är delägare i Mysinge stenhuggeri tillsammans med sin bror Henrik och pappa Stellan. Det var Stellans far som grundade företaget 1934, och idag drivs det alltså i tredje generationen.

FAMILJEFÖRETAG

– Jag har ända sedan jag var liten varit övertygad om att jag skulle arbeta med sten, säger Henrik Martinsson.

Från början skedde brytningen av stenen i närområdet av Mysinge men idag kommer den från en stentäkt i Alböke. Sedan hanteras den efter kundernas önskemål till metervara eller plattor. Bröderna Martinsson berättar att antalet privatkunder har vuxit de senaste sju-åtta åren och tror att arrangemanget Stenens Dag har hjälpt till.

– Folk har fått mycket mer kunskap om de möjligheter som finns i stenen.

Stenen växer med en millimeter på tusen år. En och samma kalkstensplatta som läggs på ett golv härrör alltså från en tidsperiod som sträcker sig över 20 000 år. Det innebär också att ingen stenskiva är den andra lik. Allt detta och långt mycket mer fick den veta som besökte Stenens dag.

GAMMALT OCH NYTT

Lars Lundbeg är den som för tio år sedan började arbeta för att stenindustrin på Öland skulle bli mer offentlig och populariserad. I år är det nionde året arrangemanget genomförs på fyra olika platser på Öland, från Sandvik i norr till Degerhamn i söder.

– Under några år jobbade vi med det som ett EU-projekt, och sedan har vi kunnat fortsätta tack vare att industrin själv är så aktiv, säger Lars Lundberg som även har tagit initiativ till en souvernir i öländsk kalksten, den så kallade ”ölandskuben”.

I Mysinge kunde besökarna gå igenom den nya industrilokalen och även besöka det äldre stenhuggeriet strax intill, där en gammal tändkulemotor sattes igång. Den användes fram till 1980 för att driva stensågen. Besökaren fick också se andra gamla verktyg, bland annat ett stort spett som användes när stenen bröts för hand. Tidigare i veckan var skurkvarnen i Jordhamn igång, när stenens dag arrangerades på norra Öland.

– Den historiska hanteringen av stenen är intressant för människor att ta del av. Men lika mycket är vi intresserade av att förmedla den moderna industrins förutsättningar, säger Lars Lundberg som skulle kunna kallas den öländska kalkstenens särskilde beskyddare.