Folkkär Erik Johan Stagnelius firades i Kalmar
KALMAR/ÖLAND
Varje år den 14 oktober samlas Erik Johan Stagnelius vänner till firande av skaldens födelsedag. I år skulle han ha blivit 218 år om han inte ryckts bort redan i unga år. Och firandet sker inte som blivit modernt idag i tysthet (bortrest), utan alltid med viss pompa och ståt.
Liksom det blivit tradition att hålla föreningens årsmöte på Öland, så genomförs födelsedagsfirandet i Kalmar. Denna gång, liksom många gånger tidigare, var det Birgittakyrkans Ulvåsasal som fick ta emot årets födelsedagsfirare.
En högtidstalare skall det finnas, och denna gång hade en så aktuell person som Paula Henriksson, Uppsala, docent i litteraturvetenskap med Stagnelius som särskilt specialitet, inbjudits. Hon är aktuell som redaktör för de i dagarna nyutgivna samlade verken av Erik Johan Stagnelius. Dessa ingår i Svenska Akademien satsning på att ge ut de svenska litterära klassikerna på nytt.
Att vara klassiker med några hundra år på nacken är inte alltid bra för en författares dagsaktuella popularitet. Men åren har inte naggat på skaldens popularitet, det visade för några år sedan en gallup i Expressen, som Paula Henriksson började med att hänvisa till. På frågan on vilken som var Sveriges bästa dikt, fick Erik Johan Stagnelius med hela fyra dikter bland de tio första, däribland segraren, Vän, i förödelsens stund. Till förruttnelsen kom fyra, Endymion sexa och Suckarnas mystèr sjua.
Paula Henriksson höll ett uppskattat föredrag, populärt utan att därvid förolämpa åhörarnas beläsenhet och kunnande. Hennes redaktionsarbete stod i inledningen i centrum. Jakten på handskrifter var ett led i detta arbete. Manuskript finns inte bara i Kalmars Stifts- och gymnasiebibliotek och i Stockholm utan även i mindre privatarkiv. Den nya utgåvan bygger nämligen så långt det går på att texten skall vara så nära skaldens eget original som möjligt. Dock har stavningen moderniserats inuti orden, så att alla fåglar numera är just fåglar och inte foglar.
Inuti texterna har Stagnelius framhävt vissa begrepp med stor bokstav, och detta bruk är nu återinfört i texterna. Och en och annan omdiskuterad interpunktion har rättats till i enlighet med Stagnelius egen vilja och inte efter tidigare litteraturprofessorers tycken och smaker.
FRÅN DRAMATIKER TILL LYRIKER
Åhörarna fick en genomgång av hur bilden av skalden förändrats genom århundradena, från att inledningsvis främst ha setts som dramatiker av rang till en sentimentalisering av den romantiske och trånande lyrikern. Denna bild från andra halvan av 1800-talet och framåt har idag ersatts av en nyktrare syn på en lyriker som satsade djärvt på att forma en helt egen religiös mytologi, som Olle Holmberg en gång skrev.
Och visst är det av intresse att söka efter orsakerna till att skalden kunnat överleva så mycket bättre än sina samtida. Paula Henriksson kunde tänka sig flera orsaker till att Erik Johan Stagnelius än i dag förmår tala till och röra dagens människor.
Den kluvenhet och brist på entydighet hans dikter uppvisar talar till dagens människa, liksom det faktum att han vände uppochned på den kristna mytologin genom att se jorden som dödsriket. Ett annat drag är att skalden för en dialog med läsaren, han inbegriper denne i resonemangen.
PREDIKAR INTE
Det kanske mest framträdande draget är hans integritet, hans ickesträvan efter att vara systembyggare. Han predikar inte och presenterar inte färdiga lösningar. Alla frågor kan inte besvaras, bara formuleras. Han var öppen för det mångsidiga, och avslutade ofta sina dikter med ett frågetecken.
Men Paula Henrikssons föredrag var födelsedagsfirandet ingalunda avslutat. Efter en rikligt tilltagen kvällsbuffé satte sig församlingen till rätta för att höra Harald Erici på flygeln och vokalt framföra sin tonsättning av tre Stagneliusdikter, valda bland de elva dikter som ingår i den Stagneliuskonsert med Gärdslösa Kammarkör och solister som förra månaden hade premiär i Gärdslösa och på Kalmar slott.
Det var ett uppskattat framförande, och arbete pågår att organisera flera framföranden av hela programmet.
Dagen till ära hade Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner, som föreningen officiellt heter, också publicerat en bok med texter om och kring Stagnelius. Bokens kortfattade titel är Förskjuten?
ANDERS MARELL