Annons

”Vi har ingen dold agenda”

Centerns senaste insändare om Åkerboskolan kräver ett svar.
Publicerad 28 juli 2018
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Debatten om Åkerboskolans renovering/nybyggnation fortsätter.
Debatten om Åkerboskolans renovering/nybyggnation fortsätter.Foto: Arkiv

Våra slutsatser och vår trovärdighet ifrågasätts på ett sätt som inte känns bra. Det är aggressivt och kaxigt. Nu tar vi inte illa upp, då vi inser att det kan vara svårt att förstå tekniska frågor på detaljnivå. Centern citerar Gustavssons utredning i de delar, som skulle motivera en rivning av huvudbyggnaden.

”Byggnaderna som uppfördes 1967 bedöms till stora delar vara uppförda i material av god kvalité” citerar centern, och det är huvudanledningen till att vi anser, att en rivning inte är rätt med hänsyn till övergripande miljö- och resursmotiv.

Annons

Sen tar man upp de brister som skulle vara anledning till rivning av huvudbyggnaden:

Generella fuktproblem har dock noterats i väggarna under fönstren i lektionssalarna i huvudbyggnaden; Problemet beror sannolikt på kallras från dåliga fönster. Det går att renovera väggarna med byte av fönster av hög standard och en mindre tilläggsisolering, där man ser till att väggen får en ”öppen diffusion” vilket innebär att eventuell fukt kan torka ut. Fönsterytan är i princip en tredjedel av väggens yta. Hotbilden som beskrivs dramatiskt i utredningen kan minskas från att vara relativt liten till obetydlig, om det görs på rätt sätt.

”Grundläggningen till byggnaderna som uppfördes 1967 saknar helt värmeisolering och inte möjlig att tilläggsisolera”. Gjuten betongplatta på en dräneringsbädd av makadam är tidstypisk för dessa byggnader, men det innebär inte att det blir kalla golv eller fuktproblem. Marken är en relativt bra isolering om man ser till att betongplattan inte läcker värme mot dess ytterkanter, vilket kan begränsas av en rejäl kant- och markisolering. Det är tämligen lätt att göra i samband med att man gör en helt ny dränering som säkerställer att vatten inte tränger in under plattan. Befintlig kulvert kan förses med pump och avfuktare, så är det problemet löst, vilket borde varit gjort för länge sedan.

Den höga energiförbrukningen har vi kommenterat tidigare, och vi anser att det är helt galet att renovera till en energistandard, som uppfyller kraven för nyproduktion, om det ens är möjligt. Där ligger de stora kostnaderna för renoveringsalternativet. Det finns frågor som inte är utredda, som om det går, kan innebära stora besparingar. Till exempel så är avloppen inte filmade. Kan avloppsledningen i kulverten behållas, så behövs ingen ny dragning utanför byggnaden. Övriga installationer i kulverten kan ersättas med kanalisationer i byggnaden.

Vi ifrågasätter inte den utredning som gjorts och vi har ingen dold agenda eller alternativ utredning utan vi utgår från vår erfarenhet som centern kraftfullt gör ner. Hade man gjort ett underhåll värt namnet tidigare (under centerns ledning) hade sannolikt byggnaden fungerat med fortsatt löpande underhåll i många år till. Frågan är om man kan sätta en tidsgräns för teknisk livslängd på en byggnad som ”till stora delar är uppförd av material av god kvalitet”. Att som vissa påstår, att byggnaden bara kommer att hålla i 5-10 år vid en renovering faller på sin orimlighet. Skolan har fungerat bra bortsett från onödigt hög energiförbrukning under sin livslängd, och den kan fungera i många många år till, bara den får det underhåll och förnyelse den förtjänar.

Lennart Bohlin och Robert Nilsson

Annons
Annons
Annons
Annons